Svenska kyrkan gräver i Stasiarkiven

Hur såg egentligen Svenska kyrkans kopplingar till Östtyskland ut? Den frågan ska en pågående avhandling, som Svenska kyrkan delfinansierar, ge svar på.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Efter Dagens reportage om Stasi och Växjö stift för några veckor sedan efterlyste Gunnar Hyltén-Cavallius och Anna Emdenborg grundlig forskning och öppenhet i ämnet.

”Frågan är varför Svenska kyrkans ledningsorgan inte tidigare gått till botten med frågorna om kyrkans roll i relation till kommunistiska regimer, DDR och andra”, skrev de bland annat i en debattartikel i Dagen.

Och faktum är att ett sådant arbete redan har påbörjats. Sedan en tid tillbaka gräver nämligen en tysk forskare vid Leipzigs universitet i såväl tyska som svenska arkiv.

– Forskningen kommer att resultera i en monografi om relationerna mellan Svenska kyrkan och de protestantiska kyrkorna i DDR mellan 1969 och 1989, säger Urban Claesson, professor i historia och verksam vid Svenska kyrkans forskningsenhet i Uppsala.

– Studien kommer ge en bredare bild av kontakterna mellan kyrkorna i de båda länderna som är mycket värdefull för oss.

Blivit enklare att forska

Redan 2004 presenterade den nederländska historikern Beatrice de Graaf en avhandling om relationen mellan DDR och de nederländska kyrkorna. För det arbetet belönades hon med ett människorättspris.

Under de drygt tio år som har passerat sedan dess har forskningsläget i Tyskland förbättrats ytterligare.

– I början av 1990-talet var det fortfarande ganska spänt. Mycket av fokuset låg på att ta reda på vem som hade varit Stasiagent, förklarar Urban Claesson, som också berättar att det källkritiska arbetet var komplicerat.

– Personerna som rapporterade inom Stasi hade ofta problem att bedöma verkligheten.

Efter hand menar han att bilden har blivit mer nyanserad.

– Relationen mellan Svenska kyrkan och Östtyskland är en aktuell fråga för oss och därför valde vi, när möjligheten uppkom, att rekrytera forskaren från Tyskland.

Gunnar Hyltén-Cavallius och Anna Emdenborg menar att ni även borde titta på andra kommunistiska regimer. Sker detta?

– Just nu fokuserar vi på DDR. Historiskt sett finns det starka vänskapsband mellan Svenska kyrkan och de protestantiska kyrkorna i forna Östtyskland. Det var i Wittenberg som Martin Luther verkade och där är den lutherska kyrkan historiskt viktig.

Inför nästa år finns planer på en forskningskonferens i tyska Halle där bland annat Sveriges relationer till DDR under kalla kriget ska tas upp. Konferensen planeras ha två tematiska fokus: dels säkerhetstjänsterna, dels kontakterna mellan till exempel individer och kyrkorna.

Svenskt deltagande

Arrangörer är universiteten i Halle och Greifswald samt tyska Myndigheten för Stasiarkiven. Men om allt går enligt planerna kommer det även att bli svenskt deltagande.

– Officiellt ska avhandlingen om Svenska kyrkan och DDR redovisas under 2018 och förhoppningsvis kan några av resultaten presenteras i samband med konferensen, säger Urban Claesson, som räknar med att delta.

Den nu pågående avhandlingen tar upp situationen mellan 1969 och 1989. Varför just dessa år?

– Det var 1969 som de protestantiska kyrkorna i DDR började ha en egen organisation och det var under den perioden som Svenska kyrkan och dessa kyrkor började bygga upp bilaterala kontakter. Därför är det också mest intressant att titta på hur relationerna utvecklades under dessa år.

Det återstår en hel del forskande innan arbetet är klart. Men han kan redan nu utlova en hel del svar.

– Genom denna forskning görs en bred kartläggning av källarkiv. Avhandlingen är bredare än bara Stasi, men Stasi ingår givetvis.

Fakta:

Fakta: Kopplingen till DDR

Sven Lindegård, biskop i Växjö stift 1973–1991 samt Lars Carlzon, biskop i Stockholms stift 1979–1984 och senare ordförande för Förbundet Sverige-DDR, har ofta nämnts i diskussionerna rörande Svenska kyrkan och DDR.

Båda finns med i avhandlingen, Lars Carlzon i mindre utsträckning.

Annons
Annons
Annons
Annons