Altruistiskt värdmödraskap eller människohandel?

Varje språk har sina ord, sina uttryck, som med bara med nöd låter sig översättas till andra tungomål. Ett vackert exempel är tyskans frühlingsgefühle, vilket beskriver den där specifika upprymhetskänslan om våren, när solen tittar fram och gräs och löv är ljust gröna och blommorna precis har börjat blomma. I och med att tyskan har ordet frühlingsgefühle, är det också lättare för tysktalande att komma i kontakt med känslan och dela den specifika upplevelsen med andra. Ordet blir en gemensam överenskommelse om saken, en samförståelse och ett möte.

Ord formar på detta sätt hur vi uppfattar och tolkar verkligheten. I nästa steg formar vi människor, genom vårt språk och vårt tänkande, hur verkligen ska se ut. Utan ett ord för båt blir det svårt att bygga en båt, segla ut över Atlanten och upptäcka nya kontinenter.

I Sverige 2023 står flera strider om ord, och därmed också om verkligheten. En sådan strid gäller vad man ska kalla det när kvinnor som, mer eller mindre frivilligt, upplåter sina livmödrar till andra människor och sedan föder det barn som vuxit fram. Ordet som oftast används är ”surrogatmödraskap”, från latinets surrogare vilket betyder ersättning för något annat. Lägg gärna där till altruistiskt så låter det ju väldigt gemytligt. Men det stannar inte där utan allt fler använder nu i stället ordet ”värdmödraskap”. Vad det handlar om är dock samma sak.

Problemen med surrogatmödraskap är många och den etiska konflikten går djupt. Kvinnor som utnyttjas och brukas. Livskapandet och miraklet som degraderas till en konsumtionsprocess. I värsta fall påtryckningar, utnyttjande av fattigdom och människohandel. Lägg därtill hur det blir för de barn som föds och i vissa fall tragiskt nog överges av sina beställare innan de ens har fötts.

Med orden formas inte bara hur vår verklighet i dag ser ut utan också hur framtiden formas.

—  Steven Crosson.

Att använda förmildrande ord som ”altruistiskt” eller ”värdmödraskap” eller något annat nyord blir då bara ett sätt att använda språket som ett verktyg för att driva sin sak och förändra världen. I det här fallet leder förgullningen av surrogatmödraskap till en mer dystopisk värld där kvinnor blir handelsvaror och barnen blir right-on-time-accessoarer.

[ Debatt: Surrogatarrangemang är en oetisk lösning på barnlöshet ]

Samma bruk av språket och förskjutning av ord gäller nu även för den handling där en person avslutar en annan persons liv. Mord eller dråp säger vi vanligtvis. Men dödshjälp säger andra. Det är ett absurt ord som för samman död och hjälp i en grumlig verbalisering. Eutanasi brukas ibland som mer kliniskt rent begrepp. Barmhärtighetsmord används också av de som vill skjuta fram gränserna för vad de anser ska få göras.

Det är bra att lära av historien. När Napoleon återtågade från exilen på Elba talade de franska tidningarna om “monstret” när de skulle beskriva den avsatte kejsaren. I takt med att han närmade sig huvudstaden mildrades språket och några dagar senare var han “tyrannen”. Väl framme i Paris omtalades han i varma ordalag som “hans majestät”. Samförståelsen i hur man skulle se på Napoleon fanns hos dåtidens fransmän, och den skiftade i takt med att kejsaren närmade sig.

Vi behöver vara vaksamma på språket och de ord som används. Med orden formas inte bara hur vår verklighet i dag ser ut utan också hur framtiden formas.

[ Frida Park: Låt inte drömmen om ett barn bli en mardröm för barnet ]