Lagen ska skydda barn – inte experimentera med dem

I brist på goda argument anför Jakob Olofsgård, pastor och riksdagsledamot (L), i Dagen att han fått många samtal från pastorer som stöttat hans korståg för förenklat juridiskt könsbyte. Men så särskilt substantiellt är det inte. Som riksdagsledamot har man ett ansvar att ta hänsyn till dem som riskerar att drabbas av sina förslag: som barnen. Som de som ingen egen röst har.

Dagens ledarsida har tidigare skrivit om att L och M vill runda KD och SD och göra juridiskt könsbyte tillåtet från 16 år utan föräldrars medgivande och utan utredning av vården, något som av professionen kan ses som ett steg mot att inleda medicinsk behandling och slutligen kirurgi.

[ Agnes Wold: Det går inte att kalla dagens transvård för vård ]

Alltid när det handlar om barn är det viktigt att handla varsamt och genomtänkt. Därför har politiker ett stort ansvar att lyssna på ”ångrarna”, det vill säga personer som letts nedför vägen mot medicinska irreversibla ingrepp och som mår mycket dåligt. Det är lagstiftarnas skyldighet att nogsamt se till att lagen skyddar den som ännu inte har konsekvenstänk på plats – inte experimenterar med dem.

Det är lagstiftarnas skyldighet att nogsamt se till att lagen skyddar den som ännu inte har konsekvenstänk på plats.

—  Frida Park

Det finns helt visst en bred vilja att hjälpa en utsatt grupp. Men förslaget riskerar att drabba framför allt unga flickor som i dag mår dåligt och som, om försiktighetsprincipen inte får råda, i framtiden kan komma att må än sämre som ångrare.

Kanske hade Olofsgård bytt fot om ångrarna orkat ringa honom? Kanske hade de kunnat berätta om sin utsatthet, om sveket från en ideologiskt styrd ”vård” och sina förstörda kroppar? Kanske hade de kunnat berätta hur föräldrar gjort allt vad de kan för att vården ska skynda långsamt, hur de vädjat till läkare om att undersöka om det finns annan problematik (som autism) som orsakar det dåliga psykiska måendet, men att de hotats med anmälan till Socialtjänsten? Om de orkat. Om de vågat.

[ Nu avgörs KD:s strid mot ny lag om förenklat könsbyte ]

Som Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör för Svenska Dagbladet, skriver: ”Barn, i synnerhet de som mår dåligt, är samhällets främsta skyddssubjekt. … Men gentemot en ideologiskt driven profession är det svårt att stå på sig. Eller mot trosvissa makthavare”.

Den som brottas med sin könsidentitet ska naturligtvis få adekvat och evidensbaserad hjälp. Men dagens ordning, där det krävs att man är myndig och har genomgått en gedigen medicinsk bedömning där könsidentiteten prövats, bör fortsatt gälla för att få göra juridiskt könsbyte och detta av många goda skäl.

Olofsgård och övriga pådrivare har kanske inte fått telefonsamtal från Lagrådet, Brå, Svensk kvinnolobby och Bankföreningen (med flera)? Men deras väl underbyggda invändningar emot förslaget är inte svåra att finna. Hör den som har öron.

Inför omröstningen har KD begärt kvittningsförbud vilket innebär att alla 349 ledamöter måste vara på plats och redovisa hur de röstar. Olofsgårds trosvisshet till trots är även partierna som officiellt sagt att de är för förenklat juridiskt könsbyte djupt splittrade. Om riksdagsledamöterna väljer att lyssna till dem som ingen egen röst har får vi se den 17 april.

[ Frida Park: Det är politikernas skyldighet att lyssna till ångrarna ]