Om kyrkan tiger, vem ska då vägleda i kärlek?

I den svenska tv-programmet Love is blind föll pastorsdottern Amanda Jonegård för en man som flera medverkande i programmet uttryckte oro inför: Var Sergio Rincón verkligen bra för henne? Trots rykten och tråkiga besked stod hon kvar vid hans sida – för att hon hade lovat det. I Dagens människa berättade Amanda varför hon inte lämnade när det visade sig att hennes nu äkta make Sergio blivit far till en annan kvinnas barn: hon tar inte lätt på äktenskapet. Det var inte tittarna som bänkade sig framför kärleks-reality-tv vana vid.

Det finns en djup längtan inom oss att få bli älskade och få älska. Lyckan när man hittar någon att älska. Hjärtesorgen när man inte gör det, eller älskar obesvarat. Det är därför så många fascineras av Love is blind eller Gifta vid första ögonkastet. Ändå är det inte kärlek underhållningsbranschen tjänar sina pengar på. Snarare förälskelse. Den euforiska passion som varar omkring ett år och, om relationen håller över tid, kan återkomma i perioder. Men kärlek är mycket mer än så.

Kärlek är vardagslogistik, matlagning och hårt jobb; en överlåtelse till att bli och vara ett. Det innebär ibland att stå ut även med sådant som inte alltid känns så roligt.

Enligt Bibeln och den kristna traditionen är äktenskap ett livslångt förbund; en osjälvisk och ovillkorlig överlåtelse att älska, inte bara så länge man har lust utan i lust och nöd. Men historien har lärt oss hur riskabel en sådan överlåtelse är. Alltför många har farit illa. En alltför rigid hållning avseende skilsmässa har utlämnat makar till deras misshandlande make eller maka.

Äktenskapet är också en bild på relationen mellan Gud och människan, mellan Kristus och hans brud, församlingen.

—  Frida Park

Ingen bör stanna i en relation där psykisk eller fysisk misshandel pågår. Det är farligt att tro att ”om man bara älskar” så löser sig allt. Därför är det så vanskligt med underhållning som Fifty shades of-trilogin, som skönmålar sadism och skapar en bild att kvinnans stora kärlek kan förändra mannens behov av att slå så att de till sist når målet: det eftersträvansvärda ”så levde de lyckliga i alla sina dagar”.

Ja, riskerna med tvåsamhet är stora. Även utan skilsmässa är någon i äktenskapet oundvikligen förutbestämd att bli lämnad, om inte annat för att ens älskade dör. Att älska kan göra ont. Äktenskapet är också en bild på relationen mellan Gud och människan, mellan Kristus och hans brud, församlingen. Gud, kärleken själv, utgav sig själv – för sin kärleks skull.

[ Fredrik Wenell: Äktenskapets trofasthet innebär frihet ]

Alla relationer går igenom kriser. Och det finns inget äktenskap som klarar sig helt på egen hand. Därför måste trösklarna till att be om råd och hjälp slipas ned. Om en relation går i kras, som Fredrik Wenell skrivit på ledarsidan tidigare, är misslyckandet omgivningens snarare än de äkta makarnas. Detta gäller inte minst i kyrkan.

Men stora delar av kyrkan har tystnat när det gäller äktenskap. Moderna kyrkor vill inte gärna framstå som moralister. Som otrendiga reliker. Eller: som trångsynta homofober.

En av anledningarna till att kyrkan talar tystare om äktenskapet är omsorgen om den som lever i ofrivillig ensamhet. Ett överdrivet fokus på äktenskapet som livets enda mening är inte sunt. Men kyrkan borde kunna hitta en väg till att erbjuda tillhörighet både för den där ensamheten är självvald och där den inte är det, samtidigt som hon sprider en ”smitta för livslång kärlek”, som Marlene och Marcus Agemo uttrycker det i Dagen. Inte minst för att sund, kärleksfull och trygg familj, även om den är ofullkomlig, är något alla, inte minst barn, kan må bra av.

[ "Sätt er relation före barnen och din partner före dig själv" ]

Det finns även en uppenbar risk att den uppslitande debatten om samkönade relationer bidrar till tystnaden. Av rädsla för att stöta sig med såväl progressiva som konservativa tystnar samfunden, pastorerna och till sist föräldrarna. Men det blir ett svek. Inte minst för att man för att kunna bygga den livslånga kärleken behöver vägledning, förbön och praktisk hjälp.

Det är en av anledningarna till att den här ledarsidan återkommande uppmanar församlingar att bearbeta frågan om samkönade äktenskap teologiskt. Att vara grundad i Bibeln, att veta vad man tror på och varför, skapar möjligheter till att kunna vara en trygg röst i såväl de brännande identitetsfrågorna som i fråga om äktenskapet och dess risker och välsignelser.

Om kyrkan tiger, vem ska då vägleda de unga? Porrsajterna? Fifty shades of Grey? Gifta vid första ögonkastet? Gud bevare oss. Nej, här har kyrkan en unik roll att spela för nutidsmänniskan. En som, precis som Amanda Rincón Jonegård så normbrytande gjorde, kan visa på en kärlek av ett annat slag. En som inte är av den här världen.

[ Traditionellt äktenskap hyllas i rapport - risk att den förstärker stigmat ]