Kristna friskolan som välkomnar muslimer och ateister

På kristna Johan Movingers gymnasium i Solna är eleverna kritiska till debatten om konfessionella friskolor.
Att de skulle vara mer segregerade än kommunala skolor är inget de känner igen.
– Om man stänger ner friskolor gör man samhället mer splittrat, säger en av eleverna.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

För tre år sedan startade Johan Movingers Gymnasium i Solna med en kristen profil i Svenska kyrkans tradition. På skolan går elever med olika trosuppfattningar och samma gäller personalkåren.

– Bemötandet är viktigt här, men alla är inte kristna. Akademisk kompetens kommer i första hand, säger Fredrik Sidenvall, rektor på skolan.

På gymnasiet går omkring 60 elever och varje klass får ha högst 25 elever.

 

Läs mer: Shekarabi: Även Livets ords skola segregerande

 

”Känns tryggt”

Kristin Kouri, som går andra året på skolans naturvetenskapliga program, jämför det med sin tidigare erfarenhet av att gå på en kommunal skola.

– Det känns väldigt tryggt att gå i en kristen friskola. Jag trivs i miljön som är väldigt lugn här, säger hon.

Leah Andersen som går sitt andra år på det Samhällsvetenskapliga programmet har tidigare gått både i en kommunal- och i en katolsk skola. Hon tycker att det är mer disciplin på Johan Movingers Gymnasium än i en kommunal skola, vilket hon upplever som något positivt.

 

Läs mer: LO: "Pådyvla inte våra barn föräldrarnas religion"

 

Leah Andersen berättar att Johan Movingers Gymnasium är som en vanlig skola, med den skillnaden att de varje onsdag har en 20 minuter lång andakt. Det är inte obligatoriskt att vara med, men enligt eleverna väljer de flesta att komma dit.

Lärarna ser eleverna

Förutom andakterna tycker 17-åriga Josua Lind att det är en ”gigantisk skillnad på kristna och kommunala skolor”. Han har själv gått på en kommunal skola och på två friskolor. Och utifrån den erfarenheten säger han att lärare har kunnat se varje elev bättre i de kristna friskolorna.

– När jag bytte till Stefanskolan (en kristen friskola i Stockholm) började jag må bra igen och lyckades därför också bättre i skolan. Där hade lärarna en personlig tro som var något som drev dem att hjälpa eleverna, säger han.

 

Läs mer: Ayatollorna styr (S)kolpolitiken

 

Familjär miljö

Isabella Hanna som går sitt sista år på gymnasieskolan stämmer in i att lärarna på den kommunala skola som hon gått i tidigare inte hade lika mycket tid för eleverna.

– Lärarna kom dit för att undervisa, men här känns det mer som att lärarna verkligen bryr sig, säger hon.

Isabella Hanna berättar att det förutom kristna även går många ateister och muslimer på skolan. Hon upplever det som en väldigt familjär miljö.

– Här har alla sina egna åsikter, men vi kommer överens och vi respekterar varandra, säger Nneamaka Igbokwe som går andra året på det naturvetenskapliga programmet.

Hon säger vidare att eftersom Sverige är demokratiskt ska man kunna välja vilken skola man vill gå på.

 

Läs mer: S: Förskolor får vara religiösa

 

Viktigt med respekt

Hon kommenterar den pågående debatten om huruvida konfessionella friskolor ska få fortsätta att finnas eller ej:

– Det är bra att ha åsikter, men det måste finnas en gräns. Bara för att man är ateist så kan man inte säga att kristna friskolor inte ska få finnas. Jag tror att mest av allt så måste alla respektera varandras olika religioner.

– Min bästa vän är muslim och en annan vän är hindu. Vi pratar ofta om religioner och lär oss nya saker av varandra. Jag tror inte att religiösa friskolor är det största problemet i Sverige. Om man stänger friskolor gör man samhället mer splittrat, säger hon.

 

Läs mer: LO: "Pådyvla inte våra barn föräldrarnas religion"

 

Kristna skolor inte problemet

Josua Lind håller med. Han tycker att politiker skulle använda sin tid till att själva besöka skolor för att kolla av stämningen, i stället för att arbeta med frågan om konfessionella friskolor utan några fakta.

– Varför går man inte till problemområden och hjälper skolorna där i stället? Det är inte kristna skolor som har de stora problemen. Det handlar om pengar som går väldigt fel.

Läs mer om religiösa friskolor

Alla tidigare artiklar

Debatt om konfessionella friskolor

Det pågår just nu en het debatt ifall konfessionella friskolor ska få finnas kvar eller ej.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) har uttryckt att alla religiösa friskolor är segregerande.

Socialdemokraterna går till val på att förbjuda konfessionella friskolor.

Vallöftet gäller grundskolor och gymnasieskolor, men inte förskolor.

20

minuters andakt hålls varje dag på skolan.

Annons
Annons