22 april 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Ledare: Göran Persson gör en Pär Elofsson

Opinionsinstitutens mätningar av partisympatier är sällan upphetsande om man jämför med närmast föregående månad. Intressanta blir de först när utvecklingskurvorna ritas över en längre period.Så är det också med den Sifo-mätning som publicerades på söndagen. Att jämföra partiernas utveckling mellan januari och februari är så nära en stillbildsstudie man kan komma. Rörelserna är ytterst små. Men tittar man i backspegeln och jämför med dagens position händer det åtminstone två spännande saker. Dels i balansen mellan blocken. Dels i kampen om vänsterväljarna.Blockbalansen först; den har en direkt knytning till regeringsfrågan och har därmed störst intresse för vanliga medborgare.Socialdemokraterna plus regeringens stödpartier har 53,2 procent. Det borgerliga regeringsalternativet stöds av 45,1 procent. Och det mest bekymmersamma för den som vill se ett regeringsskifte är att klyftan mellan alternativen växer.Det ur borgerlig synvinkel verkligt hotfulla är att både centern och folkpartiet just nu rör sig på mycket tunn is. En oförsiktig rörelse och de brakar igenom och hamnar i iskylan under riksdagsspärren. Moderaterna och kristdemokraterna gör inte heller några glädjeskutt i opinionsmätningarna, men de ligger ändå stabilt runt 25 procent respektive 11-12 procent.En gemensam borgerlig angelägenhet fram till valet är nu att ge de båda mittenpartierna fast mark under fötterna. Centern kan få det med en ny partiledare, i varje fall är det vad man hoppas på. Vad folkpartiet för närvarande hoppas på är svårare att veta. Skolfrågan, kanske? Den har gjorts till ett paradnummer, och där har partiet utan tvekan ett folkligt stöd för sina krav på mindre flum och mera fakta och en ordentligt satsning på lärarna.Också när det gäller relationen mellan socialdemokraterna och vänsterpartiet håller Göran Persson på att göra en Per Elofsson. Han drar och drar, segt och ihärdigt, avståndet till motståndaren växer sakta men säkert, och till slut når han målet som segrare. Så är planen, och Göran Persson ser ut att lyckas.Budgetsaneringens tid gav Gudrun Schyman chansen att utnyttja hela sitt populistiska register. Vänstern sparade ingen möda på att framstå som socialdemokratins sanna arvtagare och välfärdsbyggets enda försvarare, medan Göran Persson hade svårt att värja sig mot beskyllningar för att kopiera kapitalismens sämsta sidor när den offentliga sektorn måste bantas efter den svårartade bullemi som härjat en längre tid.När de goda tiderna kom väntade socialdemokraterna nervöst på skörden. Den dröjde. Men nu tycks den på väg. Månad för månad ökar väljarstödet. Vänsterpartiet tappar i motsvarande mån. Protestväljarna återvänder till socialdemokraterna när Göran Persson på nytt kan locka med reformer av gammalt känt märke. Samtidigt har han framgångsrikt utmanade Gudrun Schyman i hennes favoritgren: konsten att charma journalister, företrädesvis sådana som kan erbjuda en plats i tv-soffan. Statsministerns genombrott som mediabeslyst mysfarbror är förmodligen en viktig orsak till socialdemokraternas uppåtgående trend i opinonsmätningarna.

Fler artiklar från Debatt