01 mars 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Siewert Öholm: Sluta nonchalera den vardagliga partipolitiken!

Det finns en mycket vedertagen uppfattning att särskilt unga människor inte längre är intresserade av politik i de former som representeras av politiska partier och politiska ungdomsförbund. Dessa representerar något föråldrat och för segt. Moderna människor kräver ”action” och snabba beslut. Att aktiviteten sedan ofta begränsas till en fråga och utan samband med samhället i övrigt bekymrar inte.Man behöver inte följa nyhetsförmedlingen i våra vanligaste massmedier särskilt noggrant för att bli helt indoktrinerad i uppfattningen att politiska partier tjänat ut. Inte så att detta sägs i klartext om partierna. Problemet är snarast att både partierna och deras ungdomsorganisationer har upphört att existera i mediernas värld. De nämns gärna i samband med intrikata maktspelssituationer, pikanta skandaler eller i samband med någon opinionsmätning. Personfixeringen blir uppenbar. Just nu gäller kampen Maud eller Leijonborg. Inte särskilt mycket vad de faktiskt säger eller står för. Men informationen, analysen, debatten! Var är den?Partiernas EU-politik är ett bra exempel på mediernas arbetsmetoder. Vem vet mer än att vänsterpartiet och miljöpartiet fortfarande är mot EU. Eller är de det? Hade det inte varit lämpligt att finna programformer och forma undersökande artiklar om hur den svenska EU-debatten faktiskt förs inom och mellan partierna.Finns det verkligen inget borgerligt EU-motstånd, för att bara ta en enda vinkel. I stället ägnas spaltmetrar och programtimmar åt att analysera om Sverige fungerat som ordförandeland, som om vi deltog i en schlagerfestival.Tydligast blir ointressetrenden när det gäller de politiska ungdomsförbunden. Under våren har en serie radioprogram kallade ”Studio Europa” konsekvent påstått att partipolitik är helt ute, samtidigt har man förhärligat rörelser som Attac och andra utomparlamentariska yttringar bland unga i Europa. Detta är en med-ietendens. Partierna finns bara inte i vissa journalisters huvuden. När hörde vi senast någon företrädare för ett politiskt parti eller ungdomsförbund kommentera till exempel miljöfrågor? Allt från Greenpeace till Djurens Befrielsefront är genast medieintressantare än centern, miljöpartiet eller kristdemokraterna. Kom inte och säg att partierna saknar uppfattningar. Den folkliga och demokratiska förankringen är dessutom betydligt större i partierna än hos exempelvis Greenpeace. Moderata kommentarer är otänkbara, de kan ju våga ifrågasätta Kyotoavtalet precis som Bush.I verkligheten bidrar medierna genom sitt arbetssätt till att försvaga demokratin. Det är väl självklart att ingen blir intresserad om ingen berättar. Mediernas uppgift är att just berätta! Public service, SVT och Riksradion har dessutom ett särskilt demokratiuppdrag.Resultatet av den förhärskande medietrenden blir det vi sett på gatorna i Göteborg under EU-mötet. Utomparlamentarismen växer enligt ”Moment 22”. Medierna saboterar partidemokratin genom att blunda och tiga.

Fler artiklar från Debatt