09 mars 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Åsiktsfriheten tar stryk i kampen mot heteronormen

Den svenska gayrörelsen är i hög grad finansierad och uppburen av den politiska makten. Maktmetoderna gör dock att rörelsens trovärdighet minskar som röst för de svaga. Diskrimineringen av homosexuella används i stället som slagträ i kampen mot samhällets bärande enhet, familjen.Den som motsätter sig denna kamp får räkna med social brännmärkning. Ett aktuellt exempel är när Lundaprofessorn Chrys Caragounis heder och ära blir ifrågasatt på grund av boken ”Homoerotik – i forntid och nutid och den kristna församlingen.”Sveriges Förenade Gaystudenter (SFG) har anmält Lunds universitet till HomO, diskrimineringsombudsmannen, på grund av sexuell läggning. Orsaken är att Chrys Caragounis har utsetts till professor i teologi. Valet ogillas inte på grund av hans akademiska meriter – de är mer än övertygande – utan på grund av boken ”Homoerotik” utgiven av XP Media.”Homoerotik” måste anses ha ett mycket allvarligt innehåll eftersom hela universitetet anmäls. Särskilt med tanke på att boken inte används i kurslitteraturen. I boken undersöker författaren Nya testamentets och den antika grekiska litteraturens inställning till homoerotik för att se om författarna visste vad homosexualitet mellan samtyckande vuxna är.Från gayrörelsen har det hävdats att Bibelns författare endast kritiserar vuxna mäns övergrepp mot pojkar. På så vis skulle ju Nya testamentets fåtaliga hänvisningar till homosexualitet inte vara något problem ens för dem som ser Bibeln som normativ.Genom ett studium av källmaterialet leder dock Caragounis i bevis att NT:s författare mycket väl visste vad så kallad genuin homosexualitet är för något. Det var känt i den hellenistiska kulturen och i staden Tarsus där Paulus växte upp. En obekväm insikt.Sveriges Förenade Gaystudenter har enligt egna stadgar en uppgift att ”motverka heteronormen”. Är det därför resultatet av Caragounis undersökning avfärdas som ”homofobi”, ett odefinierat sjukdomsbegrepp som gör varje bemödande om argumentation överflödig?Enligt SFG ska Caragounis professorstitel göra att ”studenter är rädda för att utsättas för repressalier från lärosätet”. Anonyma studenter ska alltså vara rädda därför att en professor dragit fel slutsatser om NT:s syn på homosexualitet. I en bok som inte ingår i kurslitteraturen. Detta är inte trovärdigt.Visst är de antika texterna sprängstoff i etiska diskussioner. Men när författaren hävdar texternas relevans för vår tid så är det knappast någon unik eller främmande ståndpunkt. Särskilt inte för teologistudenter. Caragounis har inte kritiserats för särbehandling av studenter, därav kan ingen oro spåras.Upptakten till anmälan var att några lösryckta meningar från ”Homoerotik” vrängdes och extrapolerades till något författaren aldrig avsett. Caragounis påstods vilja kriminalisera homosexualiteten. Denna ”sammanfattning” av boken basunerades ut genom Kyrkans Tidning och TT, trots att var och en som läser boken förstår att det inte är författarens syfte. En förenkling som gränsar till fördumning.Om någon ändå tvivlat på Caragounis syften så visade höstens debatt att han över huvud taget inte är ute efter att förändra juridiken. Detta räckte inte för SFG som ändå anmälde Lunds universitet, författarens arbetsgivare. Maktspråket är tydligt.Olika slags kränkningar inträffar i vårt samhälle. Maskerade män krossar fönster i pingstkyrkor, homosexuella hotas, judiska kyrkogårdar vandaliseras. Här har grupper, sådana som SFG, en uppgift att motverka verklig diskriminering.Anmälan mot universitetet avser dock något annat. Det handlar om vilka åsikter som är tillåtna.”Homoerotik” gör inte motstånd mot heteronormen som tidsandan anbefaller, däri ligger Caragounis stora misstag. Därför mediedrev och anmälningar. Professorn har gjort en vetenskaplig undersökning inom ett av sina specialområden. Han väntar fortfarande på relevant kritik av sin forskning, övertygad om att ett universitet ska vara en fristad för sanningslidelse och fritt tänkande.Trots att Caragounis bok inte ens ingår i kurslitteraturen och trots att han inte har särbehandlat studenter på grund av deras läggning stämplas han. Hans enda fel är att inte tiga om slutsatserna från sin forskning.Så vänds försvaret av en minoritet till förtrycket av en annan. Vem står upp för åsiktsfriheten?
Fler artiklar från Debatt