25 februari 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Motarbeta diskriminering av äldre i samhällslivet

Det är uppenbart att det svenska samhället präglas av en ungdomskultur. Många upplever verkligheten i Hasse och Tages revynummer att ”vid trettiotre är man passé, vid fyrtiofem kan man hälsa hem”. Exemplen kan hämtas från snart sagt alla samhällsområden. Det gäller inte minst mediebilden av äldre. När äldre uppmärksammas innebär det oftast att de uppträder i två skepnader. Den ena som den drabbade, kanske främst som offer för skandaler i vården och omsorgen. Alternativet är att återfinnas i kategorin ”titta vad jag kan trots min ålder”. Det kan handla om att springa maraton eller något annat krävande.De två skepnaderna är alltså drabbad eller duktig. Mediebilder påverkar och är säkert en bidragande orsak till SOM-institutets konstaterande om ökande generationsmotsättningar i det svenska samhället.Den forskning som belyser åldersnormer använder begreppet ”ålderism”. En definition av begreppet kan vara ”stereotypa föreställningar eller diskriminering som utgår från en människas ålder”. Ålder spelar självfallet en viktig roll när det handlar om indelningen av livet i olika faser. Att livet levs i kronologisk ordning tillhör naturens gång. Det handlar om skolgång, om stor del yrkesarbete och om livet efter pensioneringen.Samtidigt finns många tecken på att människor lägger större vikt vid andra förhållanden och roller när man ser på livsutvecklingen. Detta återspeglas också i åldersforskningen under begreppet ”livsloppet”. Med ett livsloppsperspektiv  öppnas möjligheter till nya inriktningar och karriärer. Möjligheter att dröja kvar, backa eller börja om och att tänka i flexibla livsmönster. Livsloppsperspektivet genomsyrar slutbetänkandet från den parlamentariska äldreberedningen Senior 2005 som haft till uppdrag att förbereda det svenska samhället på stora demografiska förändringar.Attityderna till åldrande och äldre människor måste ständigt granskas utifrån en etisk grundsyn. Det handlar ytterst om människosyn. Men bilden av äldre människor bestäms också i hög grad av samhällets strukturer och maktförhållanden. Bilderna är övervägande negativa, inte endast i medierna.Äldre människor ses i hög grad som konsumenter och inte producenter. Maktutövandet i Sverige är också påtagligt åldersuppdelat. Riksdagen och de kommunala beslutande organen befolkas av makthavare mellan 44 och 63 år. Underskottet av ungdomar ser ut att förändras i positiv riktning medan andelen äldre förtroendevalda minskar.Äldres underrepresentation bland beslutsfattarna är naturligtvis varken riksdagens eller kommunernas fel utan ett viktigt observandum för de politiska partierna.Inom arbetslivet är diskrimineringen av äldre påtaglig. Äldre personer har stora svårigheter att behålla sin plats eller komma tillbaka till arbetslivet efter till exempel sjukskrivning. Det finns forskning som visar att ålder inte avgör människors kapacitet. Äldres erfarenhet och kompetens gör dem i själva verket ofta till skickliga och konkurrenskraftiga yrkesutövare.Begreppet ”ålderism” i arbetslivet handlar i hög grad om attityder och dessa måste påverkas på många olika arenor. Orden har makt över tanken och det gäller inte minst offentliga texter där man den ena dagen kan vara ”arbetsför” och nästa dag se sig förvandlad till en ”försörjningsbörda”.Men även regelverk och lagstiftning behöver ständigt ses över på detta område. Parterna på arbetsmarknaden bör förändra avtal och regelverk så att människor som vill arbeta också efter 65-årsdagen kan göra det med rimliga villkor.Den svenska lagstiftningen tar fortfarande inte upp diskriminering på grund av ålder. Inom EU har åldersdiskrimineringen dock satts tydligt på dagordningen. I den stadga som antogs i Nice redan i december 2000 anges att diskriminering på grund av ålder ska vara förbjuden. Där sägs att unionen ska erkänna och respektera de äldres rätt till ett värdigt och oberoende liv och till att delta i det sociala och kulturella livet.Den svenska regeringen har dock visat en häpnadsväckande passivitet när det gäller att implementera EU-stadgan i svensk lagstiftning. Ansvarigt statsråd har lovat att det kommer att ske i december 2006 och frågan är varför det behöver ta sex år att tillförsäkra de äldre ett lagskydd mot diskriminering.Regeringen har uppenbarligen prioriterat andra diskrimineringsgrunder framför de äldre.Den växande andelen äldre är inte ett samhällsproblem utan en resurs att ta vara på. Denna grundsyn präglar det äldreår vi kristdemokrater nu inlett. Nu behövs en äldrepolitik grundad på människovärde och med helhetssyn. Den negativa ålderismen måste avvisas.
Fler artiklar från Debatt