Är frikyrkan på väg mot sin undergång? Om tron på det övernaturliga börjar tonas ner eller till och med försvinna ligger frikyrkan i spillror. Endast kyrkobyggnaden står kvar som en sarkofag tömd på sitt innehåll. Social-kultur-terapi eller miljöverksamhet kan naturligtvis pågå, men det är ju inte unikt för kyrkan. En relevant åtgärd vore då att även plocka bort en övernaturlig Gud, eftersom han är roten till det övernaturliga. Då får vi en rationell kyrka, befriad från oförnuftet.
Liberalteologin slår också hårt mot ett av frikyrkans fundament, nämligen frälsningsbegreppet. Man är rädd för att peka ut eller skuldbelägga, så allt tal om frälsning och omvändelse blir irrelevant. Kyrkan kan i stället erbjuda hjälp med terapi eller inom det sociala området.
Vissa frikyrkors uppdrag sägs vara att fylla människors behov. Det låter bra, men eftersom allt tal om synd i stort sätt har fått stryka på foten, behövs ingen frälsning. Begreppet nåd blir då också obegripligt. Då borde väl kyrkans viktigaste uppdrag vara att gå mot tidsandan och börja predika synd och skuld igen. Naturligtvis utan den bekanta syndakatalogen. För annars finns ju, i logikens namn, inget behov av omvändelse.
