För ett par månader sedan lade Evangeliska Frikyrkans styrelse fram ett förslag att pastorerna inom EFK skulle avsäga sig vigselrätten. Bakom detta fanns en diskussion med pastorskåren där det verkade som om de flesta önskade gå i denna riktning. Vi ställer oss frågande till detta förslag och vill här uppmana EFK:s församlingar (och kanske fler) att fundera över frågan en gång till innan representantskapsmötet i maj tar upp frågan på nytt.
Den första frågan vi ställer oss är: "Varför just nu?". Frikyrkopastorer har haft vigselbehörighet i 58 år och redan från början borde tanken ha funnits att det är lite märkligt att vara myndighetsutövare. Samtidigt har vi tagit vara på de möjligheter detta har gett att stå nära par i livsavgörande beslut och be om Guds välsignelse över de nygifta.
Nyligen tog riksdagen beslut på att även samkönade par ska kunna gifta sig och få kalla sitt partnerskap för äktenskap. Den 1 maj verkställs beslutet. Vissa präster och pastorer kommer säkert i framtiden att viga homosexuella, men det finns inget krav på att en vigselförrättare ska göra det.
När EFK:s styrelse så tydligt går ut i denna fråga just nu kommer detta naturligtvis uppfattas som en extra tydlig markering av vår motvilja mot homosexuellas rättigheter i frågan. Är det verkligen så vi vill profilera oss i samhället?
Den andra frågan rör hur staten och kyrkan förhåller sig till varandra, vilket är en stor och intressant fråga som inte alltid är så enkel. Vi tror att en civilrättslig lagstiftning om äktenskapet på sikt är den enda lösningen, men samtidigt är väl äktenskapet ett område där vi anser det vara nödvändigt att kyrka och stat samverkar. Eller betyder avsägandet av vigselrätten att EFK:s pastorer skulle se det som okej att viga ett par som valde att inte registrera sitt äktenskap i statlig mening? Om detta skulle smyga sig in i den frikyrkliga traditionen står vi inför en helt ny rad av problem i frågor som samboskapets legitimitet, skilsmässa och barns trygghet.
Utifrån denna korta bakgrund ser vi styrelsens förslag som förhastat och olyckligt. Vi menar att det här är en fråga där vi så långt det är möjligt bör agera som gemensam kristenhet i Sverige. Så länge vi inte har vigselplikt anser vi att EFK:s pastorer lugnt kan fortsätta viga par som önskar Guds välsignelse över sitt äktenskap. Så länge vi har den möjligheten är det samhället som följer oss - och inte vi som "slavar" under statens krav.
