05 mars 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Dra ned på antalet förtroendevalda

I Svenska kyrkan kan man bevara församlingen kring den lokala kyrkan, även om befolkningsunderlaget är litet. Det viktiga blir då inte hur många som bor där, utan hur många som är intresserade av att det firas gudstjänst.


I Svenska kyrkan läggs allt fler små församlingar samman till större enheter. Detta är ofta nödvändigt för att få ekonomiskt och administrativt fungerande enheter. Samtidigt blir de flesta flerförsamlingspastorat enförsamlingspastorat. Detta är också oftast nödvändigt för att undvika administrativa kolosser.

Pastorat med ett stort antal olika fullmäktige och församlingskyrkoråd blir både tungrott och klumpigt som organisation. När detta sker händer det emellertid att engagemanget kring de lokala kyrkorna minskar och den enskilde församlingsmedlemmen känner sig ha kommit på avstånd från församlingen, som blivit en stor organisation med många nya människor man inte känner.

I det här sammanhanget har en del samtal förts om hur man ska rädda livet kring den lokala kyrkan, och ändå uppnå vinster med sammanläggningar. Jag tror det finns en bra väg till detta som ännu inte diskuterats i media.

Problemet med att ha flera församlingar i ett gemensamt pastorat är att det blir för stor organisation kring de många valda organen. Det är detta man måste titta närmare på.

För att vara församling krävs enligt kyrkoordningen att man har minst ett invigt kyrkorum, att det firas gudstjänst varje vecka och att det finns tillräckligt många förtroendevalda att fylla de valda organen. Detta senare innebär i praktiken ett minimum på 10 personer till ett direktvalt kyrkoråd i en församling med mer än 500 invånare. Om man väljer att ha fullmäktige krävs 15 personer.


Att man ska ha ett invigt rum som kyrka, och fira gudstjänst varje vecka är självklart. En församling är ju just en samling människor kring en kyrka där man vill fira gudstjänst.

Däremot ifrågasätter jag behovet av det stora antalet förtroendevalda som existenskriterium. Finns det teologiska eller pastorala skäl för detta?

Det har inte alltid varit så. En gång i tiden krävdes endast två förtroendevalda som tillsammans med prästen tog ansvar för kyrkan. Enligt aktiebolagslagen krävs ett minimum på tre personer för en styrelse i ett aktiebolag. Varför måste det vara så många fler för att bedriva kyrka?


Jag tycker att man ska ändra kyrkoordningen så att det i församlingar som ingår i en större enhet (pastorat) tillsammans med andra församlingar endast ska behövas två personer (kyrkvärdar?) som tillsammans med en präst utgör en "församlingsstyrelse". Detta skulle vara ett minimum, och i flera församlingar kanske man är fem personer eller sju, men som minimum räcker tre.

Den präst som ingår utses av kyrkoherden och kan vara en komminister som har alla församlingar i ett pastorat, en komminister för varje, en komminister har ansvar för två eller fler församlingar, eller så tar kyrkoherden själv ansvaret.

Det viktiga är att människorna i församlingen känner "sin" präst, som då blir en naturlig kontaktperson för kyrkan, men en präst ska alltså kunna ansvara för mer än en församling.

I denna församlingsstyrelse behöver endast frågor som rör gudstjänsten avhandlas. Alla andra frågor beslutas av kyrkonämnden, som blir det demokratiska organ som styr pastoratet. I denna kyrkonämnd behöver inga ändringar göras jämfört med i dag.


På detta sätt kan man bevara församlingen kring den lokala kyrkan, även om befolkningsunderlaget är litet. Det viktiga blir då inte hur många som bor där, utan hur många som är intresserade av att det firas gudstjänst. Man kan då också återskapa gamla församlingar som upphört och dessutom nyskapa församlingar kring aktiva kyrkor även om ingen församling funnits där tidigare. I princip varje aktiv kyrka har redan minst två kyrkvärdar, dessa kan då tillsammans med en präst utgöra en "församlingsstyrelse", och därmed behöver man inte skapa nya organ.


I dag pratar man mycket om vad man ska kalla den grupp människor som samlas kring varje kyrka i en församling med flera kyrkor. Jag menar att detta är att uppfinna hjulet på nytt. Den grupp som samlas kring en kyrka är en församling. Problemen som utgör ett hinder för den benämningen i dag kan man undanröja med detta förslag.

Johan Tyrberg,

Fler artiklar från Debatt