Varför har kyrkan inte gjort upp med sitt antisemitiska arv angående påsken? Det judiska påskfirandet sker till minne av Israels uttåg ur Egypten. Det var den judiska påsken som Jesus firade och det var vid den högtiden som han sedan korsfästes och dog. När icke-judar mer och mer anslöt sig till den kristna rörelsen kom avståndstagandet från det judiska in och påverkade även tidpunkten när påsken skulle firas.
Tiden för när påsken skulle firas fastställdes och ändrades under kyrkomötet i Nicea år 325. Då bestämdes att påskdagen infaller den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. En markering och frigörelse från den judiska påsken. Martin Luther såg helst att påsken alltid firades vid ett visst datum. Påskfiranden med utgångspunkt i fullmånen och vårdagjämningen ansåg han vara en eftergift åt judendomen.
Beslutet i Nicea skedde trots att Guds ord säger att hans påskhögtid ska firas enligt följande tidsangivelse i Tredje Mosebok. "Detta är Herrens högtider, de heliga sammankomster som ni ska utlysa på bestämda tider: I första månaden, vid aftontiden på fjortonde dagen i månaden, är Herrens påsk." (3 Mos 23:4-5)
När det för kyrkan är så viktigt att markera att man inte vill ha med judarna att göra, undrar jag om inte det är just sådant som Jesus vänder sig emot, det vill säga att sätta människobud före Guds bud. "Förgäves dyrkar de mig, eftersom de läror de förkunnar är människobud. Ni upphäver Guds bud och håller er till människors stadgar." (Mark 7:7)
I år sammanfaller Bibelns beräkning med det niceanska beslutet, men är det inte dags att göra upp med gammal antisemitism i kyrkan och ha ett nytt kyrkobeslut och återvända till Guds ord?