Inget samfund är så beroende av Bibeln som katolska kyrkan. Kyrkan firar gudstjänst inte bara på söndagar utan varje dag, morgon, middag och kväll. I den dagliga mässan, som alla kan delta i åtminstone i de större städerna, läser man under loppet av två år alla väsentliga bibeltexter. I tidegärden, den bön som huvudsakligen består av Psaltaren och andra bibliska sånger, helgas alla dygnets tider. Där läser eller sjunger man hela Psaltaren inom loppet av fyra veckor.
Katolsk gudstjänst firas över hela jorden på så gott som alla världens språk. Kyrkostyrelsen i Rom, i detta fall något som kallas Gudstjänstkongregationen, utfärdade 2001 nya riktlinjer för hur gudstjänstens språkdräkt, inte minst bibelöversättningen, ska vara beskaffad, så att den blir likartad överallt. I dag, när man reser så mycket, är det värdefullt att man vet precis vad som sägs i gudstjänsten, även om man inte förstår språket. Denna instruktion, som efter sina begynnelseord kallas Liturgiam authenticam, kan läsas på Katolska liturgiska nämndens hemsida (www.kln.se).
Kyrkan önskar stabilitet i språkbruket, så att texterna lätt kan läras utantill. Bibeln är mer än religionshistoriska dokument och litteratur (det är den också!). Den är Guds ord i dag till den gudstjänstfirande församlingen. Gamla och Nya testamentet hör ihop, och Nya testamentet och nutidens kyrkoliv hör ihop. Gamla testamentet går i uppfyllelse i det Nya, som går i uppfyllelse i församlingens dagliga möte med Kristus i gudstjänsten, och i varje troendes vardag. Bibelöversättningen ska tydliggöra detta.
När Shakespeares Hamlet säger "To be or not to be", då kan det översättas: "Att vara eller icke vara" eller "Att finnas till eller inte finnas till" eller "Att existera eller icke existera" eller kanske "Är livet värt att leva?" Översättningen ska ha samma rytm och spänst som originalet och framför allt ligga på samma stilnivå.
Det finns otaliga möjliga sätt att översätta en och samma bibeltext. I många fall vet ingen säkert vad det från början stod i den mångtusenåriga texten. Man måste då välja mellan möjliga läsarter. Man måste sedan välja stilnivå: det är skillnad på "Var hälsad!" och "God morgon!"
Det är katolska kyrkans önskan att de bibelöversättningar som ska användas i gudstjänsten bygger på vetenskapens grund och samtidigt är öppna för en kristen tolkning av Gamla testamentet. I de många fall där experterna inte är överens ska man följa den latinska översättningens val av läsart. Man vill bevara bibelstilens typiska sätt att framställa Gud med mänskliga drag (Guds hand, fingrar, ansikte), och man önskar att begrepp som kött, säd, själ och ande inte ersätts med modernare motsvarigheter.
När det i Johannesevangeliet heter att "Ordet blev kött", så är detta ingenting lättbegripligt. Bibel 2000 säger att "Ordet blev människa", vilket förvisso är en korrekt översättning. Men det bibliska begreppet kött är mer laddat än så: det betyder människan i hennes utsatthet, lidande och dödlighet. Det ligger en poäng i att inte strömlinjeforma översättningen. Själva konstigheten fastnar i minnet, väcker nyfikenheten och ger tillfälle till utläggning och förklaring.
Begreppet evangelium, till exempel i uppmaningen "Omvänd er och tro på evangeliet!", som prästen riktar till varje gudstjänstdeltagare på askonsdagen, blir inte samma sak som när Bibel 2000 säger "Omvänd er och tro på budskapet" (Markus 1:15).
Katolska kyrkan i Sverige skulle vilja använda den strålande Bibel 2000 (som gjordes i brett ekumeniskt samförstånd) i gudstjänsten men göra ett antal ändringar. I statens riktlinjer sades det att man får göra ändringar av liturgiska skäl. Vi har inte lyckats komma överens om detta med Svenska Bibelsällskapet/Bibelfonden, som bevakar upphovsrätten. Man har erbjudit oss att göra 20 ändringar, men med en sådan matematisk restriktion blir uppgiften omöjlig. Vi skulle önska en generell tillåtelse att under vetenskapligt ansvar få göra de ändringar som kyrkolagen föreskriver, på villkor att denna version endast används inom katolska kyrkan i Sverige.
Vi har på grundval av Bibel 2000 gjort en liturgisk, sångbar version av Psaltaren och andra bibliska sånger (sammanlagt 218 nummer), som är godkänd av Gudstjänstkongregationen men inte av Bibelsällskapet. Den måste tills vidare arkiveras.
Det är vår förhoppning att det ännu ska vara möjligt att komma överens i denna fråga.
