Som psykolog kommer jag ibland i kontakt med kristna män som fastnat i ett porrsurfande eller porrmissbruk. Både vanliga medlemmar, pastorer och församlingsledare, men också kvinnor vars män väljer internetporren framför henne. För att få en uppfattning om hur vanligt problemet är har jag ställt frågor till några olika personer.
En pastor i en storstadsförsamling berättade att bland män som söker honom för själavårdssamtal är porrsurfande det allra vanligaste problemet. En annan pastor, som på en stor konferens i sin predikan bara förbigående berörde ämnet, säger att ovanligt många män sökte hjälp i samtal och förbön den kvällen
En kvinna som på en ungdomskonferens erbjöd deltagarna bikt berättade för mig att åtta av tio killar tog upp sitt porrsurfande. Allt fler unga män söker dessutom hjälp för att de träffat en tjej och har svårt att bryta med sitt porrsurfande. Verkligheten och tjejen är inte lika upphetsande som fantasin och porren. Den kräver inte heller förspel, engagemang eller känslomässig intimitet.
Att porrsurfande och porrmissbruk är ett växande problem även bland kristna är inte alls förvånande. Med bara ett par klick på datorn har vi gratis tillgång till hur mycket porr som helst.
När jag nyss skrev in sökordet ”pornography” på min dator fick jag på nolltid tillgång till över 37 miljoner porrsidor. Enligt en engelsk undersökning kollar fyra av fem tonårspojkar regelbundet på porr, och en studie från Uppsala Universitet säger att var tionde sextonårig kille kollar på porr varje dag.
Polisen berättar att de varje månad får in anmälningar om gruppvåldtäkter där unga män våldtar tonårsflickor, ofta samtidigt som någon av dem filmar övergreppet. När polisen kollar deras datorer och mobiler är de fulla av porr.
När nu allt fler och allt yngre barn har en egen "smart" telefon så är internetporren ofta deras första sexualundervisning. Men också den sämsta tänkbara.
Porrsurfande och porrmissbruk är inget vi talar öppet om. Att de som redan sitter fast inte pratar om det är inte så konstigt, det finns kanske inget missbruk som väcker så mycket skuld och skam.
Mer förvånande är att problemet tas upp så sällan i kristen press och i böcker från de kristna förlagen. Så vitt jag vet är det inte heller vanligt på ungdomskonferenser eller vid fortbildning av pastorer och ungdomsledare.
Vi talar öppet om alkoholmissbruk och om att vi äter för mycket och/eller fel sorts mat. Vi föräldrar delar vår oro över att våra barn och ungdomar föredrar virtuella kontakter i datorn och mobilen framför kontakter i verkliga livet.
Kvinnor skojar om att de inte kan motstå frestelsen att shoppa loss och köpa en massa prylar som de egentligen inte behöver.
Men när det gäller porrsurfandet tar vi på oss skygglappar och sticker huvudet i sanden. Vi vill inte se och erkänna verkligheten som den är – att porrsurfande och porrmissbruk är ett stort, dolt och växande problem i våra församlingar. Framför allt för våra tonåringar men även för många män oavsett ålder och om de är gifta eller singlar.
Själv har jag inte så mycket kunskap i ämnet, inte heller möjlighet att engagera mig djupare i problemet. Men jag vill på detta sätt aktualisera frågan. Journalister i kristen dags- och veckopress: Våga ta upp ämnet. Kristna bokförlag: Undersök om ni kan ge ut bra böcker i ämnet. Ni som anordnar ungdomskonferenser och utbildar och fortbildar pastorer och ungdomsledare: Ta också ni ert ansvar.
Vi behöver ta fram argument för att inte börja porrsurfa. Föräldrar behöver få råd om hur de ska prata med sina barn. Vi behöver ge strategier för hur man undviker beroende och för hur man kan bli fri när man sitter fast. Men allt detta behöver vi göra utan att moralisera och skuldbelägga, för det förvärrar ofta bara problemet.
Alf B Svenssson