I går på Martin Luther King-dagen påmindes vi om kampen för fred, ickevåld och människors lika värde. Vi bör aktualisera Kings budskap om mänskliga rättigheter och solidaritet i Sverige när vi agerar i flyktingsituationens utmaningar och möjligheter.
”Aldrig förr har en nation så helhjärtat trätt fram med ett så fullständigt engagemang i den sak vi kämpar för”, sa King om Sveriges stöd i medborgarrättsrörelsen. Han kallade även vårt agerande för ”en storartad opinionsyttring”, i ett tal på Kungliga operan i mars 1966.
Enligt King har mänskligheten tre problem värre än allt annat: Segregation, fattigdom och krig. Problemen hör ihop, men de styrs inte av naturlagar. Vi människor kan förändra orättvisa strukturer som vi själva har skapat. I Kings anda vill vi se främlingsfientlighet transformeras till främlingsvänlighet i Sverige. Till vårt land kommer en mycket liten del av de miljontals människor som tvingas fly från länder där krig och förtryck råder. Människor som har lämnat familj, hus, arbete och vänner med förhoppningen om ett liv i trygghet och fred.
King verkade i en tid när de strukturella motsättningarna mellan människor av olika hudfärg var otroligt omfattande. I USA:s sydstater fanns segregationslagar som förbjöd svarta och vita människor att gå i samma skolor, äta på samma restauranger, dricka ur samma vattenkranar och sitta på samma parkbänkar. Samhället var djupt segregerat och det rådde en uppenbar vithetshegemonisk maktordning.
När hat, aggressivitet och avståndstagande uppmuntrades som motkraft, valde King och hans medarbetare i bland andra Student nonviolent coordinating committee och Southern christian leadership conference att gå ickevåldets väg.
För att bemöta orättvisorna som hindrade rörelsefrihet för svarta och omöjliggjorde för människor att mötas använde de ickevåld. ”Hat kan aldrig fördriva hat, bara kärlek kan göra det”, är inte bara vackra ord utan kommer ur Kings egen erfarenhet.
Vi befinner oss nu i en situation där kortsiktigt tänkande genom stängda gränser får konsekvenser för det värderingskapital som länge varit ett fundament i Sverige.
Riksdagens beslut i december om att införa ID-kontroller innebär en hårdare praxis i migrationspolitiken och sätter möjligheten till familjeåterförening i fara. Värderingar som vi betraktar som självklara i Sverige riskerar att bli innehållslösa.
Anlagda bränder på flyktingboenden och ökat hat på nätet av rasistisk karaktär är en oroande utveckling. Vi behöver nu mer än någonsin människor som står upp för de värderingar som Martin Luther King hade.
Därför delar vi i Sverige ut Martin Luther King-priset sedan 2003 till någon som verkat i Kings anda och för att uppmärksamma och fira de värderingar han kämpade för.
Årets pris går till sångerskan Malena Ernman med motiveringen: ”För hennes outtröttliga engagemang för alla människors lika värde. Som orädd debattör tar hon stora risker genom ett uthålligt arbete på sociala medier.”
King hyllade Sverige på Operan för snart 50 år sedan: "Sverige är i sanning ett land med samvete. Sverige ger i dagligt liv och politik ett erkännande åt alla människors inbördes beroende av varandra".
Dessa ord ska inte förbli en del i en skönmålad historiebeskrivning. Kings ord ”Jag har fortfarande en dröm att Sveriges fred och välstånd ska bli världens nationers huvudexportvara” är inte en ouppnåelig, naiv utopi. Vi vill hålla den drömmen vid liv.
Arrangörer Martin Luther King-priset:
Lasse Svensson, kyrkoledare Equmeniakyrkan
Sofia Walan, generalsekreterare Kristna Fredsrörelsen
Karin Wiborn, generalsekreterare Sveriges kristna råd Arrangörer Martin Luther King-priset:
