Frågan om hur asylsökande konvertiter ska behandlas är aktuell. Som kyrka och kristna ska vi naturligtvis hjälpa så många som möjligt till en kristen tro och en väg in i kyrkan, men vi bör undvika att bli en bricka i det migrationspolitiska spelet. Sverige har som land ett intresse av att upprätthålla en reglerad invandring. Mot detta står rätten till religionsfrihet för de asylsökande konvertiterna. Jag menar dock att en konversion som sker i Sverige under asylprocessen av flera skäl inte bör utgöra grund för asyl.
Ledare | Utvisades öden måste utvärderas
Läs mer | Bengt Sjöberg: Lyssna på oss som vet, Migrationsverket!
För det första måste vi inse att Sverige och den övriga västvärlden står under ett tryck från stora delar av den övriga världen, där det för många människor är attraktivt att få komma till till exempel Sverige för att leva här på grund av den relativa välfärd och de möjligheter som finns här. Men om Sverige ska fortsätta att fungera som samhälle behöver vi ha en reglerad och ordnad invandring, vilket i sin tur innebär att vi behöver ha robusta principer för asyl och en så långt möjligt rättssäker tillämpning av dessa. Över huvud taget måste vi ha ett asylsystem som inte alltför lätt låter sig manipuleras. Asylbeslutet måste därför i möjligaste mån bygga på observerbara och verifierbara fakta, och beslutet måste i slutändan kunna fattas av en myndighetsperson (med relevant kunskap). Att bevilja asyl enbart på grundval av en i Sverige genomförd konversion till kristendomen – där alltså äktheten i en inre psykologisk/andlig process ska bedömas – öppnar för godtycklighet och rättsosäkerhet, och det inbjuder till manipulation av systemet.
För det andra bör vi följa vad som är en av grundtankarna med hela asylsystemet, nämligen att den asylsökande ska ha asylskälen med sig när hen söker asyl. Tanken är att personen ifråga lämnar sitt hemland därför att hen lidit förföljelse eller känner välgrundad rädsla för förföljelse där och inte kan begagna sig av hemlandets interna skydd. De avgörande asylskälen ska alltså inte uppstå under asylprocessen i det nya landet. Konversion från islam till kristendom, som sker i Sverige, utgör uppenbarligen just ett sådant exempel på asylskäl som uppstår efter att personen lämnat sitt ursprungsland. Detta strider alltså mot en av grundtankarna i asylsystemet.
Läs mer | Anders Eriksson: Vem avgör vem som tror?
För det tredje är en konversion inte någon entydig företeelse. Sverige är präglat av sekularisering och individualism, och vi tenderar nog lätt att betrakta konversion som en snävt personlig, andlig, psykologisk och existentiell process: en person börjar tvivla på grundvalarna för sin världsbild, genomför en inre andlig och psykologisk resa, och kommer så småningom ut ur denna (kanske omskakande) process med en mer eller mindre ny världsbild och med nya perspektiv på tillvaron. Men i många andra kulturer sker konversioner av betydligt mer praktiska/pragmatiska skäl, och konversion har mer med byte av kulturell/religiös/social grupptillhörighet att göra.
I detta sammanhang kan man mycket väl tänka sig att en person från till exempel Afghanistan genuint(!) kan tänka sig att byta religiös/kulturell grupptillhörighet om det hjälper hen att få asyl i Sverige. En konversion kan alltså samtidigt vara genuin i någon bemärkelse men också göras i syfte att stärka möjligheten till asyl. Annorlunda uttryckt: en konversion som görs i syfte att få asyl behöver inte nödvändigtvis vara en skenkonversion. Men i slutändan innebär detta ändå en form av byteshandel som är orimlig, där asyl i praktiken ges i utbyte mot konversion till kristendomen.
Läs mer | Joakim Hagerius: Migrationsverket är ute på gungfly
Läs mer | Jurist: Ingen tvekan om asylskäl, Kroon!
Att som konvertit bli skickad tillbaka till exempelvis Afghanistan är naturligtvis inte avundsvärt. Men det behöver sägas att det faktiskt går att leva som kristen även i länder som är muslimskt dominerade. Tidskriften Christianity Today hade för något år sedan ett reportage om dessa "tysta" kristna, som lever i en muslimsk majoritetskultur. Det varierar hur öppen man kan vara med sin tro. Många väljer av förklarliga skäl att helt hålla tyst om sin kristna tro och till det yttre fortsätta att leva som muslimer.
Sverige har tagit emot långt fler migranter än vad vi på ett vettigt sätt kan integrera och det har skapat enorma sociala och ekonomiska problem som kommer att prägla Sverige för decennier framåt. Vi behöver under överskådlig framtid föra en restriktiv migrationspolitik, och vi behöver ha asylprinciper som inte alltför lätt kan manipuleras. Som en del av detta är det rimligt att konversion från islam till kristendom som sker i Sverige under asylprocessen i sig inte ger rätt till asyl.
Martin Kroon, Osby, professor i maskinteknik