Sven-Gunnar Lidén: Det finns tre kategorier av sexköpare – alla kan få hjälp

Efter att ha jobbat mot denna i 15 år och deltagit som författare i några internationella böcker om sexhandel vill jag ge några kommentarer om den uppkomna debatten efter nyheten om tv-profilen Paolo Robertos sexköp.

För det första håller jag med om att sexköp är förkastligt och jag har försvarat och presenterat den svenska sexköpslagen i ett antal länder i Europa.

Från en manlig synvinkel ser jag hur sexindustrin brer ut sig mer och mer och gör sitt bästa för att påverka de manliga svagheterna. Det handlar om sexskämt, men det handlar också om en systematisk gränsförskjutning för kommersiella syften. Det offentliga rummet sexualiseras mer och mer och det påverkar oss män i en viss riktning. Vi borde kunna hantera detta, men det är som med spelmissbruk och alkoholmissbruk. Det finns retningar som sätter i gång processen, och dessa är svåra att värja sig emot.

Prostitution och sexindustrin är ett hot mot det demokratiska samhället, eftersom det objektifierar och dehumaniserar människor och även skapar en subvärld där människor hindras vara samhällsmedborgare genom bland annat människohandel.

Grovt sett finns det tre kategorier sexköpare:

1) Sensationssökarna som lever med att ständigt söka nya och starkare lustupplevelser. Den här gruppen är den svåraste att ha att göra med för det är de grova missbrukarna, ofta kopplad till en hög konsumtion av pornografi. Här finner man inte sällan kändisar som söker adrenalinkickar och vars medverkan i tv blir en del av detta sökande.

2) Den andra gruppen är de som har en intimitetskris, som saknar goda relationer och söker sig till mänsklig kontakt och där är sex inte alltid huvudsaken. Denna grupp är mer öppen för att byta fokus och jobba med sina relationer och få ingå i ett sammanhang. Problemet är om de sammanhang de kommer in i har en kvinnosyn som förvränger behovet av intimitet.

3) De som utsätts för grupptryck, ofta i samband med resor till fotbollsmatcher, svensexor eller andra killpartyresor. De vittnar om en stor ånger efteråt att de gav efter för trycket. Sedan har vi de nyfikna som är utomlands och vill testa men som också inser att det var ett stort misstag.

Det finns hjälp att få och jag vill rekommendera organisationen Celebrate Recovery som en bra form att söka sig till och börja bearbeta sina behov därifrån. Det är viktigt att ta ansvar för sina val, något de flesta sexköpare inte vill.

Journalister är ganska aningslösa inför frågan. Själv har jag fått lära mig att om man frågar någon som är inne i industrin om de trivs med det de gör, så svarar alla "ja". Om man frågar om de mår bra, svarar alla "ja". Om man frågar om de haft en bra dag, så svarar de flesta "ja". Om man börjar ställa andra frågor som, "Om du trivs så bra skulle du vilja att din dotter fortsätter i dina fotspår?" börjar du få helt andra svar.

Börjar man nysta i det börjar verkligheten öppna sig. Inte så sällan intervjuar journalister kvinnor som är betalda av sexindustrin att komma till tals och börja anklaga lagstiftningen och kräva liberalare lagar. Den amerikanska forskaren Melissa Farley belyser detta. Krav på liberalisering återkommer ju ofta även hos vissa ungdomsförbund och man undrar var de hämtar sin information från.

Vi, det vill säga de som jag jobbat med i världen, har alltid varit noga att säga att det inte finns någon som frivilligt säljer sex, däremot finns det de som gör det medvetet därför att de saknar alternativ. En övervägande majoritetet har varit utsatta för övergrepp av något slag som gjort att tröskeln till att sälja sex minskar. Läs Caroline Engvalls utmärkta bok "14 år till salu" som beskriver hur en vanlig svensk flicka börja sälja sex medvetet, men knappast frivilligt? Frivillighet är i en del länder en juridisk term som den organiserade kriminaliteten använder för att befrias från sitt ansvar.

Tv borde ta med någon som varit inne i prostitutionen och konfrontera sexköpare som Paolo Roberto. All forskning visar att konfrontationen med någon som varit inne i verksamheten är det som har störst betydelse för att påverka sexköpare.

Ja, vi män kan ibland ha svårt att prata om detta för den manliga världen är full av översittare som vet bäst i alla lägen, och det kostar på att ta striden. Det är inte heller så lätt för den som företräder en jämlik syn på kvinnan att nå igenom medier, eftersom det inte är tillräckligt polariserat och intressant för de stora mediernas nyhetsbevakning. De verkar vilja ha starka känslor, inte oss vanliga snälla män som gör vårt bästa att leva i goda relationer med både män och kvinnor. Ja, vi män har ett ansvar att göra det vi kan, så låt alla goda krafter organisera sig, män som kvinnor tillsammans, så kan vi göra skillnad.

Sven-Gunnar Lidén, pastor och f d samordnare för Equmeniakyrkans arbete mot människohandel i Sverige och samordnare för Europeiska Baptistfederationens arbete

Läs också Frida Park: Hål i själen ingen ursäkt att köpa sex, Paolo Roberto