28 november 2020

En tidning på kristen grund



Debatt

Ibn Rushd viktigt för samhället

Nej, studieförbundet sprider inte antisemitism, rasism och homofobi men måste bli bättre på att motverka det, skriver Maria Graner.

Ibn Rushd fyller en viktig funktion i samhället, bland annat genom att de når ut till marginaliserade grupper i samhället. Det kan Folkbildningsrådets styrelse konstatera efter omfattande granskningar av studieförbundet. Vi har med det som bakgrund inte funnit skäl att ompröva statsbidraget till studieförbundet.

Folkbildningsrådet publicerade förra året rapporten ”När tilliten prövas, en studie av studieförbundet Ibn Rushd”. Studien leddes av Erik Amnå, professor emeritus i statskunskap vid Örebro univer­sitet. Den föranleddes av att studieförbundets demokratiska värdegrund ifrågasattes, främst av debattörer i sociala medier.

I rapporten redogör Erik Amnå för en framgångsrik folkbildningsverksamhet, där Ibn Rushd lyckas nå grupper som står långt från det etablerade samhället. Ibn Rushds deltagare har i allmänhet betydligt kortare utbildning än deltagare i andra studieförbund, de har en svagare ställning på arbetsmarknaden och är nästan alla är utrikes födda eller har föräldrar som är födda utanför Sverige. Erik Amnå konstaterar att "när kompetens utvecklas möjliggörs en fredlig social rörlighet. Det är särskilt viktigt i miljöer där även våldsbejakande salafister opererar."

I studien ifrågasätts om Ibn Rushd ägnar tillräcklig uppmärksamhet åt värderingsfrågor som antisemitism och homofobi, som är centrala i ett demokratiskt samhälle. Som Ibn Rushd själva poängterar i sitt debattsvar (29/5) handlar det inte om att de spridit antisemitism och homofobi, utan att de måste bli ännu bättre på att motverka spridningen av det. Detta är något som de tar krafttag för att komma tillrätta med. I rapporten redovisas 13 förseelser som uppmärksammats i anslutning till Ibn Rushds arbete under perioden 2008–2019. Alla händelser utom en handlar om att studieförbundet har bjudit in föreläsare som i andra sammanhang anklagas för att ha gjort antidemokratiska uttalanden, ofta långt tillbaka i tiden. Inga sådana uttalanden kan knytas till Ibn Rushds arrangemang.

Vår bedömning är att Ibn Rushd tar kritiken på stort allvar och har ansträngt sig för att gå till botten med den och förstå vad den handlar om. Studieförbundet har tagit fram en åtgärdsplan för att stärka demokratiska strukturer inom Ibn Rushd, kompetensutveckling av anställda och förtroendevalda och en ökad transparens i studieförbundets verksamhet. Ibn Rushd har fört samtal såväl med oss på Folkbildningsrådet som med rapportförfattaren och flera kritiker, och de visar stor vilja att fortsätta utvecklas som studieförbund. De har utvecklat sina rutiner för kontroll av vilka som medverkar på olika arrangemang. De har ett aktivt jämställdhetsarbete. De har också en pågående diskussion om identitet och mål.

Sameh Egyptson hävdar att det i rapporten fastslås att det finns kopplingar mellan Ibn Rushd och Muslimska brödraskapet. Det stämmer inte. Enligt rapporten finns det inga formella eller organisatoriska kopplingar mellan Ibn Rushd och Muslimska Brödraskapet, däremot kan det finnas vissa ideologiska anknytningar.

Enligt Folkbildningsrådets statsbidragsvillkor ska studieförbund och folkhögskolor, för att få statsbidrag, vara demokratiskt styrda organisationer som förmedlar och förankrar respekt för de mänskliga rättigheterna och för grundläggande demokratiska värderingar. De får inte bedriva eller främja antidemokratisk verksamhet.

Folkbildningsrådets uppföljning visar att samtliga studieförbund är demokratiskt styrda. I stadgar och idédokument lyfter alla studieförbund frågor om demokratiska värderingar och demokratisk hållning. Samtliga studieförbund bedriver även ett systematiskt kvalitetsarbete, med rutiner för intern uppföljning och kontroll.

Vi delar Erik Amnås bedömning att folkbildningen måste ha en särskild frihetsgrad. Folkbildningen är en arena där demokratin både förvaltas och utvecklas. Det innebär bland annat att ge utrymme för debatter där också åsikter som ifrågasätter demokratin får finnas med. Det går inte att på förhand säga hur diskussioner och debatter slutar, men studieförbunden har som arrangörer ett ansvar att säkerställa att olika åsikter får komma till tals.

Erik Amnå skriver ”I sina bästa stunder möjliggör folkbildningen en socialisation av demokratiska värderingar och en integration i samhället genom frigörande (ut)bildningsresor såväl utåt till främmande idévärldar som inåt till egna erfarenheter, känslor och traditioner.”

Sameh Egyptson har kontaktat Folkbildningsrådet vid flera tillfällen. Vi har svarat på hans frågor, lämnat ut handlingar och gett Sameh Egyptson möjlighet att lämna synpunkter och underlag till Erik Amnå och studien av Ibn Rushd, han har dock avböjt att medverka.

Maria Graner, generalsekreterare Folkbildningsrådet

Fler artiklar