31 oktober 2020

En tidning på kristen grund



Debatt

Bygger kränkningar ett gott samhälle?

Replik. Du har rätt att kränka andra, men ökar den nödvändiga förståelsen och respekten för människor genom att kränka och häda, skriver Karin Wiborn.

Yttrandefriheten ska absolut försvaras. Sveriges kristna råds uttalande (13 september 2020) handlade inte om yttrandefrihet. Uttalandet som är underskrivet av 13 kyrkoledare lyder:

“Att bränna böcker är barbariskt. Det gäller inte minst böcker som för många är heliga. Vi vill uttrycka vårt starka fördömande av medvetna kränkningar av människors tro. Sådana handlingar innebär ett allvarligt hot mot människors rätt till tro och religionsutövning. Aktioner som dessa ökar polariseringen mellan människor, vilket motverkar arbetet för integration och samförstånd i en tid när vårt land behöver samlas kring allas värdighet och rättigheter. Vi uttrycker vår starka medkänsla med muslimskt troende i vårt land.”

Det fel i intervjun eftersom jag inte var tydlig när det gäller förhållandet yttrandefrihet och religionsfrihet.

—  Karin Wiborn


Genom att uttala sig på detta sätt använde kyrkoledarna därmed sin yttrandefrihet, trots att ordet “yttrandefrihet” inte nämndes i texten. Fokus i uttalandet är däremot på religionsfrihet och medkänsla och ett fördömande av medvetna kränkningar.

Vid en intervju i Världen i dag, dagar efter uttalandet, blev det fel eftersom jag inte var tydlig när det gäller förhållandet yttrandefrihet och religionsfrihet.

En av våra allra mest grundläggande rättigheter är att få uttrycka oss fritt. Utan den kan vi inte påverka eller förändra vår omgivning, vårt samhälle. Varken politik, religion eller något annat står över yttrandefriheten. Och just därför är det viktigt att vi ständigt påminns om denna grundlagsstadgade rätt.

Rebecca Weidmo Uvell nämner i en debattartikel i Dagen (25/9) två av yttrandefrihetens juridiska begränsningar; förtal och rikets säkerhet. Ytterligare en inskränkning är hets mot folkgrupp. Vidare skriver Weidmo Uvell att “Det är inte förbjudet att häda och ska inte heller vara i ett land som kallar sig fritt och demokratiskt, där stat och religion är åtskilda och där religion är en privatsak”.

Nej, ingen har rätt att slippa bli kränkt och det är inte förbjudet att häda. Men bygger det ett gott samhälle? Överbryggas polariseringen? Ökar den nödvändiga förståelsen och respekten för människor genom att kränka och häda?

Yttrandefriheten är en viktig del av vår grundlag. Religionsfriheten är en annan del av våra grundläggande rättigheter. Religion är inte en privatsak. Religion och människor som omfattar en religiös övertygelse är en del av samhället, också i en sekulär stat, och skyddas i FN-deklarationen om mänskliga rättigheter (artikel 18).

Fler artiklar