Debatt

Blunda inte för att också män drabbas av våld i relationer

Replik. Alla typer av våld, också det psykologiska, bör förhindras. Forskning visar att en mer jämställd familjepolitik leder till minskat våld, skriver Matts Hertsberg, Sverker Sikström och Susanne Urwitz.

Den senaste tiden har flera artiklar i Dagen tagit upp mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Debatten har föranletts av de fruktansvärda fall där fem kvinnor under de senaste veckorna i Sverige har mördats av män som de varit i en relation med. Debatten har fokuserat på mäns våld mot kvinnor. Vi menar att den ensidiga polariseringen av debatten motverkar sitt syfte att minska våldet.

Det är inte bara vissa typer av våld, mot vissa grupper, som ska förhindras. Alla typer av våld, också det psykologiska, mot alla bör förhindras.

Den vetenskapliga litteraturen på området har en konsensus om att både kvinnor och män är offer för våld i nära relationer. Många forskare sammanfattar litteraturen med att kvinnor och män drabbas i ungefär samma utsträckning medan andra påpekar att vissa skillnader finns.

Det väsentliga är att minska på våldet, och att då peka ut en folkgrupp uteslutande som offer och en annan folkgrupp uteslutande som förövare är inte konstruktivt.

Debatten präglas av ett ensidigt fokus på fysiskt våld trots att forskning visar att psykologiskt våld uppfattas som allvarligare av offren. Psykologiskt våld, från både kvinnor och män, är ofta dolt då det är svårare att mäta och kommunicera. Det kan pågå under lång tid och handla om manipulation, hot och trakasserier. Det kan handla om att man nedvärderar sin partner eller inte tillåter partnern kontakt med andra personer eller de gemensamma barnen.

Att tro att kvinnan alltid är ett oskyldigt skyddsobjekt och mannen alltid en potentiell förövare är djupt kränkande för Sveriges halva befolkning.

—  Matts Hertsberg, Sverker Sikström och Susanne Urwitz

Vi tror att samhället måste hitta nya, preventiva, vägar att bekämpa allt våld. Att fokusera på insatser när våldet redan ägt rum, som i fallet med det flertal kvinnor som dödats av en förövare de haft eller har en relation med, har som flera skribenter konstaterat inte gett nämnvärda resultat. Annat än som material för populistiska politiker och intresseorganisationer.

Vi måste gå in mycket tidigare, innan våldet eskalerar. Att tro att kvinnan alltid är ett oskyldigt skyddsobjekt och mannen alltid en potentiell förövare är kontraproduktivt, faktaresistent och djupt kränkande för Sveriges halva befolkning. Det befäster strukturer på ett sätt som inte anstår ett modernt samhälle som säger sig vara mot våld och för jämlikhet och alla människors lika värde.

I vårt arbete med familjer som genomgår eller har genomgått en vårdnadstvist är det slående hur ojämlik den svenska familjepolitiken är. Alla utsagor till trots.

Vad kan man då göra? Det finns exempel på att en mer jämställd familjepolitik leder till mindre våld i nära relationer. I några delstater i USA har förändringar mot en mer jämställd familjepolitik lett till ett minskat antal anmälningar om våld i hemmet. Lagstiftaren har inte hittat någon annan förklaring än att en mer jämställd familjepolitik lett till mindre våld. Vi tror att vi också i Sverige måste lyfta blicken och våga pröva nya, evidensbaserade lösningar i stället för att upprepa gamla lösningar i högt tonläge.

Vi föreslår:

  • Att psykiskt våld jämställs med fysiskt våld
  • Att psykiskt våld kriminaliseras
  • Att familjelagstiftningen blir genusneutral
  • Att familjepolitiken blir jämställd

Att bekämpa våldet i samhället kräver en mängd åtgärder och attitydförändringar under lång tid. Ovanstående åtgärder skulle, även om de inte är tillräckliga, bidra till ett tryggare samhälle för alla.

Fler artiklar för dig