Kyrkan skulle kunna bli en aktör på den finansiella marknaden

I januari, när andra avsnittet av programserien Allt för Sverige sändes, ställde sig programledaren, Anders Lundin, i en frikyrkas predikstol och föreläste om hur Sverige demokratiserades. “Det började här”, sa han och pekade på frikyrkan. Vi var säkert många som tänkte: Äntligen vågar SVT berätta som det är!

Men det var inte för demokratins skull som frikyrkan bildades, det var för friheten och evangeliets skull. Demokrati fick vi “på köpet”. Men om nu SVT äntligen vågar berätta om frikyrkans historiska roll i samhällsutvecklingen verkar det ibland som om frikyrkan själv har glömt bort sin samhällsförändrande och samhällsbärande betydelse. Vi frågar:

Går samhället miste om den potential som finns i frikyrkans livgivande gemenskap för att frikyrkan är så anonym? Är det möjligt att gudstjänstlivet i större utsträckning kan bli en plats för tacksamhet när vi ser en större bild och betjänar bredare samhällslager?

Det sker naturligtvis mycket värdefullt inom ramen för församlingslivet. Människor får stöd och uppmuntran i troslivet och en och annan låter döpa sig, men i ärlighetens namn blir utväxlingen på all energi som läggs ned i våra församlingars arbete periodvis ganska låg, i alla fall om vi ser numerärt på tillväxt.

Det är dags att göra upp med föreställningen om att församlingslivet ska hållas i en egen andlig sfär.

—  Ulf Sundkvist och Stig Åsbringer

Kyrkan har ingen anledning att be om ursäkt för sin existens. Tvärtom skulle kyrkan kunna bidra än mer i samhällsbygget som strategisk allianspartner till både offentlig och privat sektor. Inte minst utifrån det humankapital som finns i en levande gemenskap där värderingarna är grundande på bibliska principer. Kyrkan är en välsignelse till världen och bör inte hållas tillbaka i samhällsbygget.

Det är absolut tänkbart att kyrkan är arbetsgivare inom flera viktiga samhällsområden. Exempelvis inom välfärdssektorn som idéburen aktör och som ett centrum för kreativa människor som utvecklar företagsidéer. Eller som en innovativ kraft som tar fram nya hållbara lösningar på problem som vårt tekniksamhälle brottas med.

[ Umeå pingst vill bygga kulturcenter ihop med kristen folkhögskola ]

Vidare borde företagsamhet, socialt entreprenörskap och församlingsliv kunna gå hand i hand. Kanske kan kyrkan till och med bli en aktiv aktör på den finansiella marknaden och bidra med ett etiskt perspektiv? Det är dags att göra upp med föreställningen om att församlingslivet ska hållas i en egen andlig sfär.

Evangelium – att Gud blir människa – visar att Gud själv är intresserad av sin skapelse och aktivt vill bidra till utvecklingen av den här världen. Tempelbygget svarar mot både en andlig och en fysisk värld. Detta heliga tempel består av människor som älskar Gud och som låter hela livet bli en lovsång genom att ställa sina gåvor till förfogande. I väntan på upprättelsen kan kyrkan bidra med full kraft i samhällsbygget. Hon varken ska eller bör dra sig undan några områden som berör det mänskliga livet.

Här krävs mod och risktagande, men också vishet. Kyrkan får inte förlora sitt centrum, sin tro och sin överlåtelse till Kristus och därmed offerviljan som finns där i trons i centrum. Enskilda lokala församlingar kan göra mycket, men ibland krävs samverkan i lokala eller regionala nätverk för att lyckas.

Kyrkan varken ska eller bör dra sig undan några områden som berör det mänskliga livet.

—  Ulf Sundkvist och Stig Åsbringer

Ibland handlar det om stora strategiska satsningar på nationell nivå som har bäring på hela landet. Det finns flera exempel där församlingsrörelsen skapat framgångsrika verksamheter genom samverkan. Pingstskolorna har till exempel vuxit fram genom det riskkapital som Filadelfia i Stockholm satsade under 1940- och 1950-talen. I dag omsätter verksamheten mer än 100 miljoner årligen och kan hjälpa hundratals människor till ett bättre liv genom utbildning.

För att göra mer “utanför” än “innanför” kyrkans väggar i vår egen stad har Pingstkyrkan tillsammans med Umeå folkhögskola långt gångna planer på en ny mötesplats med ett bredare anslag när det gäller församlingens uppdrag. Här ska människor från hela samhället kunna mötas, fika, idrotta, utbildas – och fira gudstjänst.

[ Frida Park: SVT vågade sig bakom rubrikerna och fann hoppet ]

Vi tror att när vi satsar “utanför” blir livet “innanför” befruktat. Fler kommer att se och förstå evangeliet och som en konsekvens kommer församlingslivet att växa, gudstjänstlivet vitaliseras, hemkänslan öka och kyrkans roll som samhällsbärande gemenskap stärkas. Att på ett påtagligt sätt finnas mitt i samhället är vägen framåt för dagens församlingar att på allvar bli både samhällsförändrande och samhällsbärande. Det är dags att tänka utanför boxen – vad kan er församling göra, och vad kan vi göra tillsammans?

När Anders Lundin i framtiden ska beskriva frikyrkan kan summeringen handla om att frikyrkan faktiskt fortfarande spelar en viktig roll. Men inte för sin egen skull, utan för den här världens skull.