Debatt

Regeringens lagförslag är en skandal

Regeringens slutliga lagrådsremiss om demokratikraven för statligt stöd till trossamfunden innehåller extremt problematiska skrivningar, skriver Kristina Patring, Svenska missionsrådet.

Sveriges rikes lag - lagbok och domarklubba.

Föreställ er att missförhållanden eller kränkande beteenden i en enskild fotbollsklubb leder till att Svenska fotbollsförbundet förlorar sitt statsbidrag. Brott behöver inte bevisas. Beslutsfattande myndighet har i själva verket inget mandat att avgöra skuldfrågan.

Myndigheten kan göra ett undantag och fortsätta ge statligt stöd om Svenska fotbollsförbundet tar aktivt avstånd från det inträffade och inför adekvata åtgärder för att förhindra upprepning. Så som att till exempel aktivt bearbeta värderingsfrågor, utesluta den lokala klubben eller se till att ansvariga lokala företrädare avgår.

Men sådana undantag får bara tillämpas restriktivt från fall till fall. Att Svenska fotbollsförbundets stadgar eventuellt hindrar dem från att lägga sig i lokala fotbollsklubbars angelägenheter möjliggör inte undantag.

Föreställ er sedan att en fotbollsledare anklagas för att utnyttja barn och att hela Svenska fotbollsförbundet efter det förlorar sitt statsbidrag. Återigen behöver brott inte bevisas, en rättsprocess behöver inte ens ha inletts eller vara slutförd, innan beslut tas. Ansvarig myndighet har fortsatt inget mandat att avgöra skuldfrågan. Men vid behov kommer beslutet kunna sekretessbeläggas - ända upp till 70 år framåt.

Även denna gång kan den beslutsfattande myndigheten göra ett undantag om Svenska fotbollsförbundet tydligt markerar avstånd och inför adekvata åtgärder. Men återigen får undantag bara tillämpas restriktivt från fall till fall. Inte heller i det här fallet spelar det någon roll vad fotbollsförbundets stadgar säger om möjligheten att reglera förhållanden i en lokal klubb.

Mycket stora delar av lagrådsremissen visar på en omfattande brist på religiös läskunnighet eller förståelse för hur folkrörelser fungerar.

—  Kristina Patring

I båda fallen är det ytterst oklart om fotbollsförbundet kommer klara sig trots åtgärd och avståndstagande då prejudikat blir svåra. Det är också orimligt att riksförbundet ska kunna sparka lokalt anställda.

Föreställ er till sist att något liknande som i exemplen ovan hände Svenska ishockeyförbundet, men då bedöms händelserna på helt annat sätt. Detta på grund av att staten, i vårt tänkta exempel, ålagt Svenska ishockeyförbundet att ha en demokratisk landstäckande struktur och upprätthålla fastighetsvården av ishockeyhallar. Därför finns en lag som bara gäller för Svenska ishockeyförbundet. Alla andra idrottsklubbar och förbund bedöms enligt samma regler som Svenska fotbollsförbundet.

Vilken debatt vi skulle få om ett lagförslag kom som riskerade att göra ovanstående exempel till verklighet. Idrottssverige skulle rasa! Kritiken om kollektiv bestraffning, förhindrande av folkhälsa och barn och ungas möjligheter till ett aktivt idrottsliv skulle vara enorm. Frågor om varför ishockeyförbundet behandlas annorlunda än andra idrottsförbund skulle hagla. Sportredaktionerna skulle troligen diskutera frågan i veckor. SVT:s och SR:s nyhetsprogram skulle bevaka och ställa beslutsfattare till svars!

Torsdagen den 19/5 kom regeringens slutliga lagrådsremiss om demokratikraven för statligt stöd till trossamfunden samt för statligt stöd till civilsamhället via Allmänna arvsfonden. De senare avser regeringen på sikt ska bli norm för allt statligt stöd till hela civilsamhället.

De nya demokratikriterierna för statligt stöd till trossamfunden ska enligt lagrådsremissen inte gälla Svenska kyrkan. Detta då lagen om Svenska kyrkan redan finns. En lag som inte närmelsevis går lika långt som lagrådsremissen i att utkräva ansvar från Svenska kyrkan för enskilda församlingars, eller företrädares, agerande genom ekonomisk bestraffning från staten.

Hur jag än läser lagrådsremissens dryga 240 sidor får jag det inte till något annat än att regeringen avser att det jag skissar på i exemplen om idrottsförbunden ska bli gällande lag, och det snabbt. 1 januari 2023 ska lagen börja gälla under villkor att man får till ett riksdagsbeslut med 3/4 majoritet till hösten, eller hinner med att ta två riksdagsbeslut med valet emellan.

Trots mycket goda intentioner om att få till efterlängtade och fungerande demokratikrav för det statliga stödet innehåller remissen extremt problematiska skrivningar. Skrivningar som ger myndigheter mandat att ta beslut baserat på kriterier vilka explicit ska gå utanför de straffrättsliga definitionerna av våld, hot, tvång eller hets mot folkgrupp.

Det är oerhört otydligt var mandatet att avgöra skuldfrågor ska ligga. Ett mycket långtgående ansvariggörande av frivilligorganisationer och trossamfund införs för enskilda församlingar, lokala organisationer och individuella företrädare. Detta oavsett om företrädarna är ideella eller anställda. Till sist införs också möjligheten att sekretessbelägga ärenden i upp till 70 år.

Mycket stora delar av lagrådsremissen visar på en omfattande brist på religiös läskunnighet eller förståelse för hur folkrörelser fungerar, oavsett livsåskådningsgrund. Att regeringen låter ett skarpt lagförslag gå till lagrådet med så stora risker för rättsosäkerhet, kollektiv bestraffning och brott mot principen att alla ska anses oskyldiga tills motsatsen bevisats är skandal. Men var är debatten?!

*En version av den här texten har tidigare publicerats på Facebook.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig