Vill inte regeringen ge fler svenskar den kunskap de behöver?

Utbildning är nyckeln till arbetsmarknaden och många går direkt ut i arbete eller studerar vidare på högskola eller universitet efter studier på folkhögskola. Utbildningsformen är en del av lösningen på kompetensförsörjningen. Men med regeringens budget minskar folkhögskolornas anslag för 2023 och därmed får färre möjlighet att studera.

Nu är valrörelsen över och en ny mandatperiod har tagit sin början och vi har fått en ny regering. Även om det kanske inte alltid framstått så har det funnits en stor samstämmighet mellan partierna från höger till vänster; samhällsutmaningarna har beskrivits på liknande sätt och ofta har denna samsyn även gällt vilka lösningar som varit bäst och möjliga att genomföra. Sverige är i mångt och mycket ett bra land, vi rankas regelmässigt till och med som ett av världens bästa länder. Men visst har vi en del utmaningar.

En av dessa är kompetensförsörjningen. Samtidigt som många befinner sig långt från arbetsmarknaden och ofta har en kort utbildningsbakgrund letar arbetsgivare med ljus och lykta efter utbildad arbetskraft. Det gäller såväl privata företag som offentlig sektor. Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning där färre ska försörja allt fler förstärker denna utmaning.

En fullgjord gymnasieutbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att komma in och bli etablerad på arbetsmarknaden. De allra flesta är därför överens om att vi behöver höja utbildningsnivån i samhället.

Utbildningsformen folkhögskola är framgångsrik: efter studier på folkhögskola går en mycket stor andel av deltagarna direkt till arbete eller studerar vidare på högskola eller universitet.

—  Olle Westberg

Att höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället är ett av statens syften med stödet till folkhögskolor, av vilka det stora flertalet drivs av det breda civilsamhället med alltifrån fackföreningar till handikapporganisationer och kyrkor via scouter och hantverksföreningar. Detta gör folkhögskolan till en än viktigare del i samhällsbygget. Vi har tidigare kunnat se, oavsett om regeringarna varit ledda av moderater eller socialdemokrater, att folkhögskolorna använts som ett viktigt verktyg för att lösa samhällsproblem.

Från regeringen Bildts utbyggnad av folkhögskolan för att möta 90-talskrisen och kunskapslyftet under regeringen Perssons tid, via beslut om folkhögskolan som en egen utbildningsform och införande av Studiemotiverande kurs på folkhögskola (SMF) då Reinfeldt regerade, till ett fortsatt kunskapslyft med en utbyggnad av folkhögskolan under regeringen Löfven.

Nu missar den nyvalda regeringen att fortsätta på den tidigare så framgångsrikt inslagna vägen: att ge landets folkhögskolor goda förutsättningar att kunna bidra till kompetensförsörjningen. Detta genom att inte låta de utökade utbildningsplatserna som folkhögskolorna fick under pandemin blir permanenta, eller åtminstone förlängs.

När dessa platser tas bort får det betydande konsekvenser för folkhögskolorna och alla dem som tack vare skolornas verksamhet får möjlighet att utvecklas och närma sig arbetsmarknaden. Låt mig ge några exempel på vad en utebliven fortsättning på en utbyggnad av folkhögskolan kommer innebära för några folkhögskolor.

I år har Härnösands folkhögskola, med Equmeniakyrkan och Equmenia som huvudman, fått drygt 2,9 miljoner kronor för utökade utbildningsplatser. För S:ta Maria folkhögskola, där Stiftelsen Sveriges katolska folkhögskola är huvudman, var motsvarande belopp drygt 2,7 miljoner kronor. Evangeliska frikyrkans folkhögskola Hyllie Park fick drygt 1,5 miljoner kronor för fler platser under 2022. Även pingströrelsens folkhögskolor påverkas; till exempel fick Mariannelund drygt 2 miljoner kronor, Umeå drygt 1,7 miljoner kronor och June drygt 1,5 miljoner kronor för årets utbyggnad.

[ Kristna folkhögskolor gör stor insats för integrationen ]

När nu regeringen Kristersson inte förlänger eller permanentar en påbörjad utökning av utbildningsplatser på folkhögskolor får skolorna alltså, allt annat lika, minskade anslag för 2023. De stora förlorarna är bland annat de studerande som vill utbilda sig till undersköterskor men i nästa led också samhället som saknar kompetenta personer att anställa.

Eftersom vi har olika förutsättningar, inlärningsstil och intressen behövs ett varierat utbildningslandskap där den enskilde har möjlighet att välja den utbildningsform som passar henne eller honom bäst. Utbildningsformen folkhögskola är framgångsrik: efter studier på folkhögskola går en mycket stor andel av deltagarna direkt till arbete eller studerar vidare på högskola eller universitet. Folkhögskolan är en del av lösningen på kompetensförsörjningen och helt enkelt en omistlig del av det svenska utbildningsväsendet.

Jag är förvånad och besviken över regeringens budget för 2023, men jag förutsätter att regeringen vill fortsätta ge fler svenskar de kunskaper som krävs för att ta arbeten som finns. Missa då inte möjligheten att som ett första steg redan i vårändringsbudgeten återföra de 3 000 utbildningsplatserna på landets folkhögskolor.

[ Umeå Pingst vill bygga kulturcenter ihop med kristen folkhögskola ]