Debatt

Ge oss chans att återuppta vårt långsiktiga biståndsarbete i Palestina

ISRAEL–PALESTINA. Vi är medvetna om det starkt polariserade samtalsklimatet när det gäller Israel och Palestina, och den rådande situationens stora komplexitet. Men vi måste alltid sätta människan först, skriver tre pingstpastorer och PMU:s direktor.

Vi har en dröm. En dröm om att det rike Jesus talade om ska få större fäste på jorden, och att folk som lever i mörker och utsatthet ska få se ett stort ljus. Att människor i krig och konflikt, och som bokstavligt talat vandrar i dödsskuggans dal, ska förnimma den Gud som lovar att aldrig någonsin överge oss, och som vill ge oss en framtid och ett hopp.

Runt om på vår jord lever många av våra medmänniskor i stort lidande samtidigt som vi i Sverige än en gång laddar för en välsignad jul. I dag växer 450 miljoner barn i världen upp i krig och konflikter, och 114 miljoner människor är på flykt. Det är fler än någonsin sedan andra världskriget.

Denna jul tänker vi på och ber vi särskilt för våra lidande medmänniskor och trossyskon i Israel och Palestina, där kriget har fått katastrofala konsekvenser för civila, inte minst barn. Berättelserna är många och förfärande.

Vi sörjer också över hur både antisemitism och islamofobi växer sig starkare världen över, i krigets kölvatten.

—  Debattörerna

Förtvivlade israeler och palestinier tvingas begrava sina nära och kära, och söka efter livstecken från kidnappade och försvunna i rasmassorna. Mitt i detta kaos står våra samarbetspartner troget fast i sitt uppdrag – att bidra med det de kan, både akut och på lång sikt. Våra trossyskon manar också omvärlden att be för fred.

Som en församlingsrörelse som i decennier varit aktiv i området vill vi försöka att alltid se den enskilda människan, och utgå från hennes upplevelse och behov. Vi uppfattar att detta var Jesu hållning i mötet med de utsatta.

Vi är medvetna om det starkt polariserade samtalsklimatet när det gäller Israel och Palestina, och den rådande situationens stora komplexitet. Men vi måste alltid sätta människan först, och som en av de tidigare ledarna för en av våra samarbetspartner i Palestina brukade säga, göra allt för att hålla båda ögonen öppna i denna så polariserande konflikt.

Låt oss tillsammans stå stadigt på de utsattas sida.

I löftet om Jesus, den kommande Messias som folket för över 2000 år sedan längtade så intensivt efter, beskrivs han med orden: Underbar i råd. Väldig Gud. Evig Fader. Fridsfurste.

I dag längtar vi efter denne Fridsfurste. Samtidigt som vi läser och sjunger om frid på jorden och om undret som skedde i Betlehem på julnatten, har kyrkorna i staden ställt in julfirandet. Detsamma gäller andra kyrkor i övriga Palestina och i Jordanien. De gör det av sorg över allt lidande och all död i det rådande kriget. Och de önskar att vi ska be och sörja med dem.

Våra hjärtan brister när vi ser hur oskyldiga civila drabbas. Men samtidigt som vi sörjer vill vi inte att sorgen ska förlama, utan leda till handling. Vi vill inte ryckas med i den polariserade debatten, utan vill tillsammans med våra samarbetspartner vara en röst för hopp, mitt i lidande och hopplöshet. Vi vill tro på och planera för framtid, rättvisa och fred, samtidigt som vi agerar tillsammans för att möta de akuta behoven i dag.

Vi sörjer också över hur både antisemitism och islamofobi växer sig starkare världen över, i krigets kölvatten. Vi tar avstånd från denna hatets, avhumaniseringens och polariseringens retorik.

Långsiktigt bär vi en dröm om att stridslarmet en dag ska tystna, och att profeten Jesajas ord ska bli verklighet: ”Han skall döma mellan folken, skipa rätt bland alla folkslag. De skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken skall inte lyfta svärd mot varandra och aldrig mer övas för krig.”

Eller som profeten Sakarja uttrycker det: ”Ropa ut din glädje, dotter Sion, jubla, dotter Jerusalem! Se, din konung kommer till dig. Rättfärdig är han, seger är honom given. I ringhet kommer han, ridande på en åsna, på en ung åsnehingst. Jag skall förinta alla stridsvagnar i Efraim, alla hästar i Jerusalem. Krigets vapen skall förintas. Han skall förkunna fred för folken, och hans välde skall nå från hav till hav, från floden till världens ände.”

Vi tror på detta gudsrike, och vi tror på bönens kraft. Därför uppmanar vi alla att be för fred, rättvisa och rättfärdighet, och om beslutsfattares vilja till klok dialog. Vi ber om ett slut på lidandet för alla som nu drabbas av krigets fasor, om tröst i sorgen och om hopp och framtidstro där allt idag ser nattsvart ut.

Vi uppmanar också Sveriges regering och andra makthavare att kraftfullt agera för fred och frihet, både i det vi brukar kalla det heliga landet och i andra konflikthärdar runt om i världen. Vi behöver också göra allt för att säkerställa att civilbefolkningen alltid skyddas i väpnade konflikter, och att de ges möjlighet till säkra platser samt hjälpinsatser.

Vi vill också vädja till regeringen att ge oss chansen att snarast återuppta vårt långsiktiga biståndsarbete i Palestina, ett arbete som vi vet bygger hopp, framtidstro och fred.

Det är vår övertygelse att alla behöver samverka för förändring i vår värld. Då kan vi med en än större hängivenhet sjunga med i sångerna om den glädje, frid och fred som julen handlar om. Genom Honom som inte bara heter utan också är Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader och Fridsfurste.

Fler artiklar för dig

Mer i samma ämne

Dagens bibelord

Läs alla platsannonser på Dagen Jobb

Dagens poddar