Senaste tidens utveckling med nedstängningen av USAID ledde först till chock som senare övergått till rädsla. Nu måste den leda till beslutsamhet och nytänkande. Miljontals liv står på spel.
USA står för cirka 47 procent av världens humanitära bistånd. Enligt Sida kan 34 miljoner kvinnor, män och barn drabbas om inte det amerikanska biståndet återupptas. Människor som plötsligt saknar mat, vatten, mediciner och skydd.
Enligt FN är fler än 305 miljoner människor i behov av akut humanitärt stöd i år. En situation som har förvärrats till följd av konflikter, naturkatastrofer och klimatförändringar. Under 2024 tvingades fler än 120 miljoner människor på flykt undan krig, våld och fattigdom. Samtidigt ökar matosäkerheten i 74 länder med 10 procent och närmare en femtedel av jordens befolkning lever i fattigdom. Redan innan USAID-beskedet var det ett stort glapp mellan finansiering och humanitära behov.
Sverige har länge haft en roll som en av världens mest erkända biståndsgivare sett till vår storlek. Men effektivt humanitärt bistånd handlar om så mycket mer än pengar. I en tid när den regelbaserade världsordningen gungar måste politiska och finansiella investeringar göras för att stabilisera grunden. Tillsammans med EU har Sverige en unik möjlighet att ta ledartröjan.
Enligt FN är 2024 nu det dödligaste året för humanitär personal sedan mätningarna påbörjades.
— Ulrika Modéer och Anders Pedersen
Sveriges regering har presenterat en ambitiös reformagenda och arbetar med en ny humanitär strategi. Regeringen gör ett omtag i frågor om migration och bistånd samt investerar redan i flertalet nytänkande innovativa instrument.
Därutöver är Sverige just nu ordförande i en rad viktiga forum som till exempel Gröna klimatfonden, världens största multilaterala fond för klimatfinansiering, och UN Women, FN:s organisation för jämställdhet och kvinnors egenmakt samt för den grupp av stater som är rådgivande till den globala rödakors- och rödahalvmånerörelsen.
Med erfarenhet från de svåraste och mest utdragna humanitära kriserna föreslår vi följande:
1. Sätt människan i centrum. Beslut och insatser ska fattas så nära krisen som möjligt. Expertgruppen för Biståndsanalys rapporterade nyligen att bara 1,2 procent av det globala humanitära biståndet gick till lokala organisationer 2022, trots ett mål om 25 procent. Genom att stärka lokala aktörer kan civilt lidande minskas, samtidigt som insatserna blir snabbare, mer effektiva och relevanta.
[ Frida Park: Musk och Trump sätter skräck i världens utsatta ]
2. Öka fokus på humanitär diplomati inte minst för humanitärt tillträde och skydd. Humanitära aktörer måste ges tillträde och skydd till hjälp för utsatta människor. De ska inte tvingas göra avkall på de humanitära principerna om humanitet, neutralitet och opartiskhet − utan hjälp ska ges till den som behöver det mest, oavsett vem hen är. Sverige har en lång och stolt tradition inom krisdiplomatin: namn som Folke Bernadotte och Dag Hammarskjöld förpliktigar. Svenska Röda korset avser att starta ett center för humanitär diplomati. Detta för att i samverkan med olika aktörer analysera erfarenheter, bidra med lösningar och framtidssäkra de humanitära insatserna.
3. Stå upp för den internationella humanitära rätten. Alltför ofta bryter stater och dess allierade mot Genèvekonventionerna – krigets lagar. Civilbefolkningen och humanitära organisationer ska åtnjuta skydd. Enligt FN är 2024 nu det dödligaste året för humanitär personal sedan mätningarna påbörjades. Det är avgörande att Sverige och EU:s medlemsländer tydligt, likvärdigt och konsekvent står upp för den internationella humanitära rätten i en tid när den ifrågasätts. Allt annat riskerar att skada förtroendet och tilliten.
[ Regeringen avvaktar USAID-utredning ]
4. Undvik åtskillnad mellan utvecklings- och humanitärt bistånd och investera i förbyggande. Att agera när krisen eller katastrofen väl skett är oerhört kostsamt. Sverige måste öka sitt stöd till förebyggande insatser och riskreducering, säkerställa att biståndet sätts in där det behövs som mest. Humanitär hjälp är dömd att äga rum för sent och vara kostsam, om inte grundorsakerna till lidande och utsatthet hanteras. För den enskilda människan spelar det ingen roll om arbetet för att motverka svaga stater, förebygga utsatthet och motverka diskriminering eller för nationell katastrofberedskap är finansierat av utvecklings- eller humanitärt bistånd. Ibland kallas detta ”nexus”. Aldrig har behovet av att göra allvar av denna idé varit så viktigt.
5. Säkerställ ändamålsenlig och nytänkande finansiering. Sverige har länge gått i täten för finansiering som ger största möjliga flexibilitet och beredskap åt internationella humanitära aktörer såsom Internationella rödakorskommittén, FN:s flyktingorgan och FN:s livsmedelsprogram. Det är avgörande för tidigt stöd vid kriser och bör därför omfatta även svenska humanitära organisationer. Vi vill också se ett större engagemang i innovativ finansiering i till exempel försäkringslösningar som är under utveckling för att hantera humanitära kriser, inte minst de orsakade av klimatkrisen.
Sverige har en unik position att leda och förbättra det europeiska och internationella biståndet. Låt oss ta det utrymme som skapats nu.
