Kristna är världens mest förföljda grupp. 380 miljoner kristna lever i dag under någon form av förtryck. Inte minst är detta tydligt i Mellanöstern där militanta islamister genomfört massmord och etniska rensningar som särskilt har riktats mot kristna.
För bara några veckor sedan kunde vi läsa om att närmare tusen alawiter mördats av säkerhetsstyrkor och andra beväpnade miliser, men även kristna fanns bland de döda.
Med ett nytt islamistiskt styre i Syrien behöver Sverige vidta konkreta åtgärder för att skydda landets kristna och andra förföljda minoriteter.
Under Islamiska statens maktinnehav i delar av Syrien och Irak skedde ett omfattande folkmord på kristna. Det rörde sig bland annat om avrättningar, korsfästelser, tvångskonverteringar samt brutal förföljelse av kristna minoritetsgrupper som syrianer, assyrier, kaldéer samt yazidier. Detta har kraftigt försvagat den kristna minoriteten och det kristna livet i Syrien.
År 2011 bodde 1,5 miljoner kristna i landet och utgjorde 10 procent av Syriens befolkning. I dag är antalet kristna i landet nere på makalösa 300 000, enbart 2 procent av hela befolkningen. Siffrorna talar sitt tydliga folkmordsspråk. För att stoppa denna utveckling kan vi inte bara stillatigande se på.
Vi kan bevisligen inte förlita oss enbart på hoppet utan måste tvärtom förbereda oss på det värsta.
— Yusuf Aydin och Magnus Berntsson, KD
Sedan Assads fall styrs Syrien av en islamistisk regim under ledning av gruppen Hayat Tahrir al-Sham (HTS), en utbrytargren av al-Qaida. De tillämpar en strikt tolkning av islam och har velat införa sharialagar som ger föga utrymme för andra religioner.
HTS slutmål har tidigare, precis som för IS, varit att etablera en islamisk stat i regionen. Det är oklart vad styret kommer innebära i praktiken nu när man väl har uppnått makten. Regimen har förvisso påtalat att religiösa minoriteter inte har något att frukta.
Hos de religiösa minoriteterna själva finns det av goda skäl flera skeptiker. Batrous Bishara, som intervjuats i Dagens reportage, hör till en av dessa. Han menar att HTS-styret å ena sidan har varit väldigt smart och sagt det som man vet att omvärlden velat höra, men å andra sidan har en mörk agenda och målsättning. ”De försöker långsamt radera Syriens kristna från Syrien.”
Denna oro har knappast uppstått i ett vakuum. Radikalt islamistiska samhällen tenderar att vara djupt auktoritära och inte respektera religions- och yttrandefrihet. Trakasserier har redan förekommit, bland annat mot butiker som säljer alkohol och mot kvinnor som inte bär hijab.
[ Skräcken inifrån Syrien: ”Vi vill bara leva” ]
Vi kan bevisligen inte förlita oss enbart på hoppet utan måste tvärtom förbereda oss på det värsta. Detta bör tillses genom att respekt för mänskliga rättigheter blir ett tydligt motkrav för alla eventuella tillbakadraganden av sanktioner.
Kristdemokraterna och regeringen arbetar redan sedan tidigare med att skydda religionsfriheten i regionen. Diplomatiska påtryckningar utövas mot länder för att religionsförföljelse ska upphöra och Sverige knyter därtill i fler handelsavtal med villkor om efterföljelse av religionsfrihet.
De uppdaterade biståndspolitiska strategierna förtydligar även detta. Kristdemokraterna arbetade hårt för att ta dessa steg i rätt riktning, men mycket mer kommer att krävas för att skydda världens mest förföljda religiösa grupp.
World Council of Arameans (Syriac), världsorganisationen för syrianer, ger ett antal rekommendationer som kan tjäna som bas för det nya Syrien:
- De kristna minoriteter behöver inkluderas aktivt i processen att ta fram en ny konstitution i syfte att uppnå juridiskt skydd för gruppernas religion, kultur och språk.
- Garantier av såväl juridisk som praktisk karaktär krävs för att säkerställa säkerhet, jämlikhet, rättigheter och religionsfrihet för alla minoritetsgrupper.
- Säkerställ en inkluderande och icke-sekteristisk regering som återspeglar Syriens mångfaldiga befolkning. Detta inkluderar rättvis representation för alla etniska och religiösa grupper.
- Det krävs en syriskledd politisk övergång som garanterar fria och rättvisa val i syfte att säkerställa en långsiktigt hållbar demokratisk utveckling. Däri ingår att alla väpnade grupper avväpnas.
- Humanitära program och utvecklingsprogram behöver stöd i syfte att möjliggöra en säker, frivillig och värdigt återvändande av fördrivna araméer och andra syrier till sina historiska hem.
- Undervisningen i arameiska/syrianska och araméernas historia behöver stödjas genom att det integreras i skolornas läroplaner. Därtill bör arameiska/syrianska kulturplatser likt Palmyra i möjligaste mån återställas.
- Avslutningsvis krävs ett aktivt samarbete med den arameiska/syrianska diasporan i syfte att stödja deras aktiva bidrag till Syriens försoning och återuppbyggnad genom utbildningsmässiga, kulturella och ekonomiska initiativ.
Åtgärder som dessa kommer troligen inte vara tillräckliga för att säkerställa ett fortsatt kristet liv i regionen, men det är en bra början. Förslagen är typexempel på sådant som omvärlden bör villkora mot lyfta sanktioner och återupprättade diplomatiska relationer. Dessa krav kan Sverige tydligt framföra och ta initiativ till inom ramen för EU.
[ Lars Adaktusson: Syriens kristna har skäl att känna oro ]
I västvärlden finns ett starkt engagemang för mänskliga rättigheter, religionsfrihet och skydd av minoriteter. Trots detta har det faktum att kristna utgör världens mest förföljda religiösa grupp inte uppmärksammats tillräckligt i Sverige.
Det är ett underbetyg för ett land som gör anspråk på att vara en humanitär stormakt. Kampen för att skydda våra högst stående värden måste bedrivas varje dag. Just nu är det behovet särskilt stort i Syrien.