Att förstöra miljön verkar vara en lönsam affär för AP-fonderna. Så kan man tolka fondernas årsredovisningar för 2012 som visar på en avkastning på mellan 10,7 och 13,5 procent.
Men hög avkastning på bekostnad av människor och miljö är både etiskt och miljömässigt ohållbart. Mänskliga rättigheter och miljöskydd måste lyftas in i lagen som reglerar AP-fonderna när styrningen av fonderna nu ses över.
AP-fondernas uppdrag är skapa bästa möjliga avkastning. Hänsyn till mänskliga rättigheter och miljöfrågor är uttryckligen underordnade avkastningsmålet i förvaltningen av vårt gemensamma pensionskapital.
En närmare granskning av årsredovisningarna visar att de svenska AP-fondernas höga avkastning är ett resultat av investeringar i flera tveksamma branscher och företag. AP-fonderna har bland annat stora investeringar i en rad olje- och gruvbolag med ett långt register av brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring.
Ett exempel är Newmont Mining, en av världens största guldproducenter, där buffertkapitalfonderna Första till Fjärde AP-fonden har investeringar till ett värde av 238 miljoner kronor och Sjunde AP-fonden 86 miljoner kronor.
Företaget har fått stark kritik för sina gruvprojekt och uppmärksammades senast för gruvprojektet Conga i Cajamarca, Peru. Gruvprojektet har lett till massiva protester från lokalbefolkningen på grund av de negativa miljöeffekterna.
Gruvprojektet i Cajamarca planerades utan att ursprungsfolk i området konsulterades, något som bryter mot den internationella konventionen om ursprungsfolks rättigheter. I spåren av Newmont Minings gruvprojekt har även onormalt höga nivåer av cyanid, järn och magnesium uppmätts. Halterna är så pass höga att de utgör en allvarlig risk för människors hälsa, men också ett hot mot den biologiska mångfalden.
AP-fondernas stora investeringar i fossila bränslen och i världens största oljebolag som Chevron och Exxon stjälper alla ansträngningar som görs för en nödvändig klimatomställning.
Det devalverar även synen på Sverige som ett föregångsland inom miljöområdet.
AP-fonderna menar att det är ansvarsfullt att stanna kvar som ägare i företagen, men det enda trovärdiga är att ställa högre krav och lyfta in mänskliga rättigheter och miljöskydd i lagen som reglerar AP-fonderna. Tydligare riktlinjer och styrning krävs för att avkastningsmål inte ska kunna rättfärdiga tvångsförflyttningar, trakasserier och miljöförstöring.
Förändringar krävs för att våra framtida pensioner ska säkras genom hållbara investeringar – både när det gäller miljö och mänskliga rättigheter. AP-fonderna bör göra en noggrannare utvärdering av sin portfölj och inleda ett mer aktivt granskningsarbete.
Men frågan är framför allt politisk. Just nu diskuterar riksdagens Pensionsgrupp – som består av regeringspartierna och Socialdemokraterna – framtida struktur och styrning av AP-fonderna. De har nu chansen att skapa ett system för att garantera verkligt hållbara investeringar.
Francisco Contreras, ordförande Latinamerikagrupperna
.jpg)
