Dokument

Kyrkan blir hävstång i Putins krig mot Ukraina

Dagen reder ut om ortodoxa, katoliker och evangeliskt kristna i Ukraina

President Putin motiverar missilattacker och bombningar mot Ukraina i religiösa termer. Andlighet och rysk-ortodoxa kyrkan beskriver han som “en del av det omistliga arvet från grannlandet”. Men de ortodoxa kyrkorna i Ukraina markerar mot den ryske ledaren. De jämför attackerna med Kains brodermord i Bibeln.
Evangeliska och katolska kyrkor jobbar samtidigt hårt för att hjälpa familjer på flykt undan striderna.

Ukraina brukar av Putin beskrivas som en viktig del i Rysslands kristna historia. Det var under det medeltida Kiev-Rus-riket som prins Volodymyr av Kiev år 988 döptes på Krim av missionärer från Konstantinopel, huvudstaden i det Bysantinska riket. Kiev blev det kanske viktigaste kristna centret för de östslaviska folken.

Den så kallade Sofiakatedralen mitt i Kiev är än i dag en viktig samlingsplats för den stora majoriteten ortodoxt kristna i Ukraina- men numera också en symbol för självständighets- och frihetskampen mot Moskva och Ryssland som just nu angriper landet med vapen.

Putin hänvisade till andlig sfär

När president Vladimir Putin ett par dagar innan krigsutbrottet höll tal och motiverade ett kommande angrepp på Ukraina hänvisade han till just det religiösa arvet som en viktig komponent i sin syn på närområdet.

– Jag vill återigen betona att Ukraina inte bara är ett grannland till oss. Det är en omistlig del av vår egen historia, kultur och andliga sfär, sa den ryske presidenten.

Han fortsatte i sitt tal med att beskriva hur befolkningen i sydväst sedan urminnes tider har kallat sig själva ryssar och ortodoxt kristna. Putin gick därefter över till att anklagande hävda att myndigheterna i Kiev i dagsläget förberedde en nedmontering av den stora del av den ukrainska ortodoxa kyrkan som är kopplad till Moskvapatriarkatet.

Han beklagade ukrainska lagar som “inskränker troendes rättigheter” och, som han hävdade, riktar sig direkt mot kyrkans prästerskap och församlingarna inom ortodoxa kyrkans Moskvapatriarkat.

Knutit ortodoxa till statsapparaten

Putin har i många år ansträngt sig för att bygga upp nära relationer med den rysk-ortodoxa kyrkan i Ryssland – och har gett stora belopp för att återuppbygga ortodoxa kyrkor efter decennierna av ateism under kommuniståren. Samtidigt har han knutit ortodoxa kyrkan nära den ryska statsapparaten.

Vid krigsutbrottet nyligen fick han i gengäld stöd för angreppen mot Ukraina av patriarken Kirill i Moskva, något som samtidigt har väckt reaktioner bland övrig kristenhet runt omkring i världen.

Patriark Kirill har bland annat formulerat att “Kiev är Rysslands Jerusalem”, något som nu finns med när Putins armé invaderar grannlandet med våld.

Moskvapatriarken Kirill brukar också tala om Russkiy mir – “den ryska världen” som ett religiöst begrepp för de östslaviska folken i Ryssland, Belarus och Ukraina – och om det “Heliga Ryssland”: Ett folk, en nation och en kyrka.

Sofiakatedralen i Kiev

Protester bland ortodoxa präster

Men stödet för Putins krig är långt ifrån enhetligt inom de ortodoxa kyrkorna. I Ryssland har över 170 ortodoxa präster skrivit under ett upprop som protesterar mot attackerna. I Ukraina är den ortodoxa kyrkan sedan 2018 splittrad i två delar, en självständig och en Moskvaansluten del.

Men inte ens i den senare finns i dagsläget stöd för kriget, utan metropoliten Onufriy i Ukraina ställer sig på Ukrainas sida i striderna, och beskriver Putins krig som en synd inför Gud och ett brodermord på ett grannfolk, likt Bibelns tidiga berättelse om när Kain mördade sin bror Abel.

Det var en stor sak i den ortodoxa världen när en självständig Ukrainsk ortodox kyrka 2018 erkändes av patriarken Bartolomeus i Konstantinopel, som brukar betraktas som den östortodoxa kyrkans överhuvud, med säte i Istanbul i Turkiet. Det innebar att den här delen av kyrkan för första gången på flera hundra år inte längre stod under Moskvapatriarkatet, utan kunde agera på egen hand.

Maktkampen mellan Konstantinopel och Moskva inom ortodoxa kyrkan ledde bland annat till att de båda kyrkorna inte längre vill dela den “heliga kommunionen” – nattvarden – tillsammans.

Självständighetskamp

Bildandet av den oberoende ukrainska ortodoxa kyrkan var samtidigt en viktig milstolpe i Ukrainas självständighetskamp. Landets dåvarande president Petro Porosjenko deltog och gjorde även kyrkans frihet till en valfråga. Ukraina som nation utropade självständighet från Ryssland redan 1991, men har haft svårt att riktigt frigöra sig i praktiken.

När det gäller Putins förhållande till de kristna kyrkorna i regionen har det under de två första veckorna av krig kommit flera rapporter om hur de ryska styrkorna har bombat även kyrkor i Ukraina. Bland annat gäller det Katolska kyrkans huvudsäte i landets näst största stad Charkiv.

Katoliker i väster

Närmare 80 procent av ukrainarna identifierar sig själva som ortodoxa – åtminstone kulturellt och historiskt. Den religiösa identiteten är en viktig faktor. Den största icke-ortodoxa kyrkan är den grekisk-katolska kyrkan med cirka 5,5 miljoner medlemmar, främst i de västra delarna av landet. Kyrkan står under påven i Rom, men har behållit den östliga och ortodoxa gudstjänstordningen.

Påve Franciskus har för övrigt lagt sig i de pågående striderna genom att personligen besöka den ryska ambassaden i Vatikanen efter krigsutbrottet och uttala sin oro över det pågående kriget, samt i anslutning till detta talat om “våldets djävulska meningslöshet “.

De evangeliska kyrkorna i Ukraina – pingstvänner, baptister och karismatiska kyrkor – är den minsta gruppen kristna, men har sett något av en väckelse på senare tid. Församlingarna har jobbat mycket med att sprida tron och sända missionärer till länderna runt omkring, bland annat till Ryssland och Balkan.

Baptistpastor interimspresident

I dagsläget beräknar man att bara någon procent av invånarna är protestantiskt kristna. Det innebär cirka 300 000 människor som finns i 3 000 församlingar. Gruppen av evangeliskt kristna har samtidigt funnits förhållandevis väl representerande bland politikerna i landet. När den Putinförtrogne presidenten Viktor Janukovytj tvingades lämna Ukraina 2014 tillsattes den tidigare pastorn Oleksandr Turchynov som interimspresidenten.

2017 samlades 150 000 evangeliskt kristna på det symboliskt laddade Majdantorget i Kiev för att högtidlighålla 500-årsjubileét av reformationen i kristenheten.

Tusentals ungdomar i konferenslokalen.

Evangeliska pastorer gör sin röst hörd

I krigets inledning har flera evangeliska kyrkor – liksom katolska – haft källarvåningar som fungerat som skyddsrum och flyktinghärbärge för ukrainare i allmänhet. Där har man sjungit, spelat och bjudit på den mat som funnits. I vissa delar av landet har församlingar kunnat hålla gudstjänst, men i exempelvis i Kiev har det inte gått. Det berättas om böner till Gud om fred, och om förböner för såväl ryssar som ukrainare. I en del evangeliska församlingar samsas de två folkgrupperna tillsammans och det predikas och sjungs på både ryska och ukrainska.

Bland de evangeliska kyrkorna i Ryssland gick i veckan drygt 300 ledare och pastorer ut och protesterade mot kriget och kräver att Ryssland omvänder sig och ångrar sig. Detta trots att de därmed utsätter sig för livsfara eller upp till 15 års fängelse. De senaste 30 åren har många ukrainska pingstpastorer flyttat till Ryssland och bildat församlingar, och därmed finns en nära kontakt mellan församlingarna i de båda länderna.

Källor: Vid sidan av tidigare Dagen-artiklar och egna källor, bland andra: Indiatimes.com: What is Russia-Ukraine´s battle over Orthodox Christianity, Vladimir Putins tal 21 februari 2022, The Conversation: Why church conflict in Ukraine reflects historic Russian-Ukrainian tensions, Wikipedia, Statsvetaren Andreas Johansson Heinö i Dagens Nyheter om Putins världsbild och djupa rötter i ortodoxa kyrkans religiösa ideologi, Svenska Yle i Finland.

---

Fakta: Kristna i Ukraina

  • Som den kristna kyrkans start i Ukraina räknas när prins Volodymyr 988 döptes på Krim och ett massdop därefter hölls i Kiev.
  • Det finns två ortodoxa kyrkor i landet. 1. Den självständiga Ukrainska ortodoxa kyrkan (Kievpatriarkatet) som 2018 bröt med Moskva. 2. Den ryskt-ortodoxa kyrkan kopplad till Moskvapatriarkatet.
  • Cirka 80 procent av Ukrainas drygt 40 miljoner invånare betraktar sig som ortodoxa.
  • Dessutom finns cirka 5,5 miljoner i grekisk-katolska kyrkan, samt cirka 300 000 evangeliskt kristna i Ukraina.

---

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig