Erikshjälpens “mamma” fyller 90 år

Ulla Nilsson fyller 90 år. Hela livet har hon haft ett behov av att skriva av sig vilket har resulterat i 426 dikter. Hon delar gärna sin tro och dikter på sociala medier.

– Jag vill vara en liten Facebook-evangelist.

Hennes man, Erik Nilsson var grundare av barnrättsorganisationen Erikshjälpen. Han blev tidigt känd för sitt skrivande, både i sina brev till sjuka barn och sina artiklar och berättelser i “Barnens härold”.

Det är inte lika känt att Ulla Nilsson alltid varit en skrivande själ. Efter Eriks bortgång, mellan åren 1967-1997, var det hon som skrev i varje nummer av Erikshjälpens tidning. Det som först hette “Barnens hörna” fick byta namn till “Din och min hörna”

– Jag märkte att även vuxna läste den sidan.

Jämsides med arbetet i Erikshjälpen har Ulla Nilsson varit en flitig poet och skrivit inte mindre än 426 dikter.

– Jag tror mig vara en överkänslig själ som måste ge utlopp för känslor och tankar, säger hon.

Första dikten skrev hon när hennes far dog. Hon var då 16 år. Diktandet tog sedan fart i 20-årsåldern, men hon gömde dem i byrålådan. Fem anteckningsböcker har det blivit.

247 av dikterna har dock hittat till tidningen Vetlanda-Posten som har publicerat dem under rubriken “Dagens dikt”.

Ulla Nilsson berättar att hon är självlärd och saknar “högre teoretisk utbildning”.

– Jag har gått i “Livets skola”. Alltid tyckt om att vara ensam och tänka, redan som barn.

Hon föddes i Åmål i Dalsland 1932. Växte upp i en arbetarfamilj med fyra syskon. Pappan var murare och mamman hemsömmerska. Sju personer delade på ett rum och kök.

– Föräldrarna var skötsamma och händiga. Hemmet kändes aldrig fattigt, säger hon.

Sitt första jobb fick Ulla som piga på en bondgård. Som 17-åring började hon arbeta inom äldrevården, där hon blev kvar i sju år innan hon började utbilda sig till föreståndarinna.

– Men Gud hade en annan plan med mitt liv och jag fick säga nej till platsen som biträdande föreståndarinna i Hällefors.

Samma år på hösten började hon och Erik brevväxla. Ulla var djupt deprimerad efter en oförrätt på utbildningen. Hon satte in en kontaktannons i en tidning där hon sökte en brevvän, i hopp om att få tillbaka livsglädjen. Erik såg annonsen och brevväxlingen inleddes. Två själar möttes.

– I breven till mig skrev Erik att han längtade efter ett eget hem och familj. Jag blev mycket berörd av hans situation. Han bodde och hade sin verksamhet på ett litet vindsrum hos sina föräldrar.

1958 gifte sig Ulla och Erik. Arbetet med Erikshjälpen fortsatte. Erik skrev artiklar och brev medan Ulla skötte hemmet och barn, samt hjälpte Erik med det han inte hann eller orkade med, på grund av sin blödarsjuka.

Paret fick sonen Hans-Göran och dottern Christina. Erik avled i april 1966 i en hjärnblödning. En ensam tid följde, men Ulla fortsatte arbetet med Erikshjälpen.

– Erik fick sin längtan uppfylld, säger hon.

1987 skrev hon boken “Farbror Erik i kärlekens tjänst” som publicerades 1988 i Den Kristna bokringen och Erikshjälpen. Boken har sedan getts ut i åtta upplagor.

2012 skrev hon klart sin egen biografi med titeln Mitt livs mysterium. Hon har också gjort en diktsamling – Livets höjder och djupa dalar, med sina hundratals dikter. Inget förlag har visat intresse att ge ut den, så lagom till sin 90-årsdag har hon bundit ihop böckerna själv.

– Jag har hålat och sytt ihop sidorna med pärmar. Jag har gjort två exemplar så barnen får en var.

Hon lägger också upp sina dikter på sin Facebooksida, där hon delar sin tro.

– Jag vill vara en Facebookevangelist. Jag lägger upp en dikt i veckan. I bland skriver jag lite text och tankar innan. Det är sånt som ger mig styrka.

---

Ulla Nilsson

Bor: Vetlanda

Familj: Dottern Christina som bor i Vetlanda och sonen Hans-Göran som bor i Falkenberg, samt barnbarn och barnbarnsbarn.

Aktuell: Fyller 90 år den 30 maj.

Firar födelsedagen: På söndagen blir det en utflykt.

Intressen: Gå i skogen, gärna med stavar. Syr och stickar. Sköta lägenheten. Laga mat och städa.

Favoritbibelord: 2 Tim 2:19

En dikt av Ulla Nilsson:

GUD VÄNTAR

Vår Gud ännu dröjer

med sin stora plan

Inget han röjer.

Inget anslag på stan.

Du och jag får vänta.

I ödmjukhet be

om det tilltänkta

som Gud lovat att ge.

En ny himmel och jord,

så står det skrivet.

En plan synliggjord

till längtande givet,

På porten Gud gläntar,

erbjuder sin frid.

På dig han väntar

kärleksfullt som alltid.

---