Magnus Hagevi: De flesta politiker bortser från religiösa frågor

Religionen borde spela en stor roll i politiken, menar statsvetaren Magnus Hagevi, verksam vid Växjö universitet och bland annat inriktad på väljarbeteende.– Men de flesta politiker väljer ändå att bortse från religiösa frågor, konstaterar han. Många sekulära människor har svårt att förstå att religionen inte bara kan vara privat, utan att den genomsyrar hela livet för den troende. Botten är nåddDet har pågått en sekularisering under flera decennier, men botten är nådd, enligt Magnus Hagevi:– Nu i de yngre generationerna finns ett intresse för religion, ett intresse som är större än tidigare generationers.Kommer vi att se något av detta i valet?– Det tror jag inte, eftersom det religiösa intresset inte får omsättning i ett ökat religiöst beteende, till exempel ökad andel kyrkobesök. Det är bara ett intresse, inte ett beteende. Om inte intresset är kopplat till en kyrka och dess teologi påverkar inte religiositet sättet att tänka om politik.Är det ett problem att "partierna talar tyst om kristen tro"?– Ja, det kan vara det. Nu blir det bara intressant med religion när det krisar, vid stora katastrofer. Eller att någon använder religion så att andra tar illa vid sig. Få reaktionerTillsammans med Martin Tunström, politisk chefredaktör på Smålandsposten, har Magnus Hagevi gjort ett specialnummer av liberala "Frisinnad Tidskrift". Där granskade man alla partiers förhållande till de religiöst intresserade väljarna. Men för-utom en ledarkrönika i Dagen har han nästan inte mött några reaktioner på artiklarna, vilket han i sig tolkar som ett tecken på att det här är främmande frågor för de flesta kommentatorer.– Mediemedarbetare har nog svårt att förstå sig på detta att religion och politik hör ihop, säger Magnus Hagevi.En av de teser de driver är att religiöst intresse sitter trångt i de flesta partier. Förr var "kyrkan, kungen och försvaret" ledord för moderaterna, men så är det inte längre. Folkpartiet har förlorat sin ställning som frikyrkoparti. Och kristdemokraterna jobbar intensivt för att tvätta bort sina frikyrkliga rötter.De ledande kristdemokraternas kristna bakgrund är en känslig fråga. Det har både Magnus Hagevi och journalister som velat undersöka kyrkotillhörighet hos de aktiva fått uppleva.– Kd anser att det ska finnas en rågång mellan religion och politik och det är ju något nytt från deras sida.