Konfessionella friskolor blev tidigt i valrörelsen en stor fråga då Socialdemokraterna deklarerade som vallöfte att skolformen ska förbjudas och att "präster och imamer inte ska styra i den svenska skolan".
Sedan dess har de trummat på med sitt budskap under valrörelsen och Vänsterpartiet har anslutit till orkestern och bankar i samma takt. En utredning har även sjösatts som ska se över möjligheterna att införa ett förbud.
Vid sidan av står Miljöpartiet med en något mer lågmäld och osäker retorik, vilket också avspeglar sig i svaret de ger när Dagen frågar om de konfessionella friskolorna. De slår inte på stortrumman för ett förbud, MP:s sätt att ta sig an denna heta politiska potatis är att hårdare granska dem som driver de konfessionella skolorna. I övrigt vill partiet invänta utredningar utan att tycka till alltför mycket längs vägen.
[ Se grafiken i större version ]
Liberalerna och Sverigedemokraterna har gått halvvägs och säger sig enbart vilja förbjuda nya konfessionella friskolor. Allianstrion M, C och KD försvarar skolformen, där KD verkar vara den största försvararen.
Fredrik Wenell är lektor vid Örebro teologiska högskola och arbetar även med barnrättsfrågor för Sveriges kristna råd. I våras var han en av medförfattarna till en rapport om konfessionella skolor som publicerades av Timbro.
– Nej, inte på något sätt. Det var väldigt väntade svar. Frågan om konfessionella friskolor har blivit en symbolfråga som är väldigt polariserande, säger han.
– När man tittar på Socialdemokraternas svar verkar deras utredning vara en beställning på hur man kan begränsa dessa skolor. De har redan bestämt sig för vad de vill.
Läs mer: Ny rapport sågar kritiken mot religiösa skolor
Retoriken som förs fram handlar om att konfessionella friskolor försvårar integrationen. Fredrik Wenell tycker att det är häpnadsväckande att partiets grundfasta övertygelse bottnar i så lite kunskap. Han säger att väldigt lite forskning har gjorts i ämnet, och den forskning som finns tyder på att det är tvärtom, religiösa friskolor har positiva konsekvenser för integrationen.
I stället menar han att förbudsivern snarare handlar om symbolpolitik.
– Man vill visa att man gör något.
Det handlar om att visa upp att man jobbar med såväl integration som att ta religiös extremism på allvar.
Läs mer: Så tycker partierna om konfessionella friskolor
Frågan om de religiösa friskolorna verkar också vara något av en höger-vänsterfråga, där borgerliga partier rent generellt är mer positivt inställda. Undantaget är Liberalerna.
För C och M verkar valfriheten vara den viktigaste biten i försvaret av de konfessionella friskolorna, medan KD verkar mer ideologiskt övertygade av rätten att få välja en skola som passar ihop med familjens övertygelse.
Fredrik Wenell vill belysa att även de som är för konfessionella friskolor har vissa synpunkter. Tillsynen är viktig och rågången mellan undervisning och frivilliga konfessionella inslag trycker samtliga på.
– Det finns inget parti som säger till skolorna; gör vad ni vill. Alla säger sig vilja ha en bra ordning där skollagen ska följas och där Skolinspektionen ska övervaka. Det är ingen som förordar en renodlad religiös skola.
Fredrik Wenell säger att det finns en allmän bild av att den kommunala svenska skolan skulle vara neutral och stå för någon slags objektiva värden, därför behövs inte de religiösa skolorna. Men det är ett synsätt han tycker är märkligt. De som kommer från en minoritetsposition, exempelvis de judiska församlingarna, kan vittna om att den kommunala skolan inte är neutral i alla lägen.
– Det är därför de religiösa minoriteterna fruktar att förbudslinjen vinner, säger han.
Läs mer: Frida Park: Ta parti för de kristna skolorna
Men den stora majoriteten av befolkningen skulle nog inte sörja om de konfessionella skolorna försvann. Av de mätningar som gjorts tyder det på att en majoritet trots allt vill se ett förbud.
– Såvitt jag har förstått är det svårt att se att ett totalförbud är möjligt, säger Fredrik Wenell.
Europakonventionen är det stora hindret, med dess skrivelser att själv få välja ideologisk färdväg.
– Man kanske därför inte kan förhindra konfessionella skolor, men det betyder inte att de behöver vara statligt finansierade så som vi har det med skolpeng i dag, säger Fredrik Wenell.
Alternativet är då religiösa skolor som finansieras på annat sätt, antingen via höga elevavgifter eller någon form av utländsk finansiering.
– Och öppnar man upp för utländsk finansiering, utan att spekulera i vilka länder pengarna skulle kunna komma ifrån, menar jag att det svenska alternativ vi har i dag framstår som ganska bra. Då får vi konfessionella skolor som står under svensk tillsyn, vilket också måste vara bättre ur integrationssynpunkt, säger Fredrik Wenell.
