30 år sedan massakern på Himmelska fridens torg

1989 var året som skakade om världens kommunistdiktaturer. I Östeuropa föll regimerna som korthus när människor vågade gå ut på gatorna och kräva förändring.

Även i Kina verkade klockan klämta för kommunistregimen. Där samlades studenter för att sörja när den reforminriktade politikern Hu Yaobang dog i april 1989. Detta utvecklades snart till regelrätta demonstrationer, där studenterna krävde större frihet och mänskliga rättigheter. Snart hördes ropen på demokrati inte bara i huvudstaden Beijing utan i dussintals städer i det väldiga landet, och studentaktivisterna fick snart stöd av andra grupper i samhället.

Centrum för protesterna var den Himmelska fridens torg (Tiananmen) i Bejing, där en av deltagarna hette Yan Xiong. När den kinesiska ledningen, med Deng Xiaoping i spetsen, beslöt sig för att slå ner protesterna med våld såg han resultatet. Han berättar för Christian Science Monitor (CSM) att minnena av massakern fortfarande är levande.

— Jag bevittnade en massaker, som jag inte kan glömma. Jag bar många kroppar till sjukhuset, säger han.

Ledningen betraktar händelsen som en seger

Det finns fortfarande inga säkra uppgifter på hur många som dog när torget rensades på aktivister mellan den tredje och den fjärde juni, men det kan röra sig om tusentals offer. Studentledarna förföljdes och fängslades, något som även drabbade Yan Xiong.

Den kinesiska ledningen betraktar i dag hanteringen av protesterna som en seger, och som ett mönster för framtiden. Det menar en av de kinesiska journalister som bevakade demonstrationerna.

— Tysta rörelsen på Tiananmen och döda så många människor som behövs, då kommer landet att vara stabilt i årtionden. Det är Kinas modell: förtryck, säger Zhang Weiguo till CSM.

Men massakern fick konsekvenser som kommunistpartiet inte kunde förutse. De senaste decennierna har olika religiösa samfund och sekter växt explosionsartat i landet. Många av studentaktivisterna på torget har blivit kristna, bland annat Yan Xiong. Han förlorade hoppet efter massakern men en vän i en underjordisk kyrka vittnade för honom. När han kom till USA lät han döpa sig och blev sedan pastor. Han tror att många i Kina har förlorat tron på kommunismen och därför vänder sig till kyrkan.

— I Kina blir fler och fler missnöjda med verkligheten. De behöver något som kan trösta dem och ge dem hopp för framtiden, säger han.

Allt mer begränsad religionsfrihet

Som Dagen rapporterat om vid flera tillfällen så har kommunistpartiet under den nuvarande generalsekreteraren Xi Jinping begränsat religionsfriheten. I Xinjiang förföljs muslimer, och i andra delar av Kina har myndigheterna rivit kyrkor, fängslat kristna och tvingat människor att ta ner bilder på Jesus. Yan Xiong menar att kommunistpartiet skräms av att människor vänder sig till andra auktoriteter.

— När en person i Kina säger att jag är kristen så betyder det: ”Jag följer Jesus, inte partiet”, säger han.

I Kina gör myndigheterna allt för att massakern ska glömmas bort. Unga kineser kan därför vara helt omedvetna om händelserna för 30 år sedan, då alla uppgifter om den censureras på internet. De försök som ändå görs tystas snabbt. Förra året försökte pastor Wang Yi i staden Chengdu att uppmärksamma händelsen, men han greps av polis.

Läs även | Känd kinesisk pastor arresterad

I Hong Kong ordnade den katolska kyrkan i år en minnesutställning över protesterna. Under demonstrationerna på Himmelska fridens torg samlades katoliker till bönesamlingar och en ledande kardinal protesterade mot massakern. I Hong Kong kommer också människor att samlas till minnestunder för massakern, den enda plats i Kina där det är möjligt.

Läs även | Kinesiska myndigheter uppmanar till angiveri om kristna möten

Läs även | Napalmflickan Kim Phuc fick ett nytt liv