”Påstridig gatupredikan är ingen bra metod”

Dagen berättade i går om den 35-årige man från Vänersborg som riskerar böter efter att ha överröstat Prideparaden. Budskapet handlade om förtärande eld och om att Jesus vill frälsa alla människor.

Under våren har fler gatupredikanter gripits för att ha stört ordningen – däribland i London och Toronto.

Till Dagen säger 35-åringen att han känt sig kallad av Gud att gå ut och predika på gatorna, men att ingen församling står bakom hans initiativ.

Kritisk till upplägget

Stefan Abrahamsson, skeppare på missionsbåten Elida, är kritisk till upplägget. Han tycker att det är viktigt att evangelisationskampanjer går hand i hand med de lokala kyrkorna.

De som seglar med Elida förväntas till exempel vara medlemmar i någon kyrka på hemmaplan.

– Evangelisationen utgår ifrån kyrkan. Här finns också en tradition av att läsa Bibeln tillsammans, och därmed tolka bibelordet tillsammans.

Läs mer | Gatupredikant blev avvisad under Pride

Han ser annars en risk att predikan blir ensidig.

– De som ser sig själva som den främsta uttolkaren av skriften, och som gör det utan granskning från andra, riskerar att få övertoner i sin predikan. Då blir de också lätt dömande, säger han.

Under sommaren seglar missionsbåten runt i hela Sverige och stannar vid hamnar där man sjunger sånger och berättar om sin kristna tro. Devisen är ”Sailing for Jesus”.

Stefan Abrahamsson är noga med tonen gentemot den som lyssnar. Att den ska vara respektfull och ödmjuk.

– En påstridig och skrikande predikan är ingen bra metod att kommunicera de glada nyheterna om Jesu kärlek, säger han.

Läs mer | Gatupredikant som greps får kompensation av Londonpolisen

Resonemanget går tillbaka till Stefan Abrahamssons grundsyn:

– Vill man förändra en människa är det svårt att göra det med en piska. Om man dessutom är oförskämd leder det bara till ilska.

”Bättre förlora en debatt”

Ove Jonsson, som i 25 år arbetat med Bussmissionen, betonar dialogen och det ömsesidiga mötet som två viktiga grundpelare. Bussmissionen är en buss som, likt Elida, reser runt i landet för att missionera.

Man beskriver sig som en allkristen, ideell förening och samarbetar brett med olika kyrkor.

– Det vi har upptäckt är att det största problemet i Sverige är ensamheten. Många ensamma behöver få prata av sig. Ofta kommer man då in på Gud och Jesus och får dela evangeliet. Men det handlar inte om att vinna en diskussion, säger Ove Jonsson.

Ibland är det till och med bättre att förlora en debatt, menar han.

– Jag låter gärna någon annan få sista ordet. Men jag kan berätta vad jag upplevt, och varför det betytt så mycket för mig, säger han.

”Evangelistens dilemma”

Samtidigt tycker han det är sorgligt att flera av de ivriga gatuevangelisterna inte känner sig hemma i någon kyrka.

– Det här är lite av evangelistens dilemma; det brinner inom dem och de vill gå ut nu. Men de skulle behöva vänta in församlingen, för det är så viktigt att ha dem i ryggen, säger han.

Inte minst för att kunna hjälpa människor som blir berörda av budskapet med vidare kontakter, menar han.

– Evangelisation får inte bara bli ett fyrverkeri som syns en kort stund och sedan försvinner direkt. Uppföljningen är viktig.

---

Fakta: Regler för gatumission

• Vem som helst har rätt att yttra sin åsikt eller ideologi på allmän plats i Sverige. Man får däremot inte uttrycka missaktning mot en viss folkgrupp – vilket är ett brott.

  Den som vill använda högtalare behöver ha polistillstånd för allmän sammankomst.

  Den som stör en sammankomst kan bli avvisad av polis, och även dömas till böter eller fängelse för brott mot ordningslagen.

---