Många har nog bilden att KD är ett parti som motarbetar hbt-personers rättigheter, och till viss del finns det nog fog för det. När Magnus Kolsjö berättar om sin första insändare, till partiets tidning Kristdemokraten för snart 20 år sedan, var det en vädjan om att tala med hbt-rörelsen på ett värdigt sätt.
– Då var det snarare ett skyttegravskrig mellan oss, säger han.
Nu håller Kristdemokraterna på att få ett hbt-vänligt förbund, och ett viktigt steg kommer att tas på KD:s riksting i Umeå. Då ska nätverket Öppna kristdemokrater bilda en förening. Lagom till partiets kommun- och regiondagar i mars kan det ha ombildats till ett förbund, jämte ungdomsförbundet, seniorförbundet, kvinnoförbundet och studentförbundet.
– Det här är ett sätt att samla hbt-personer i partiet, men också för att jobba med hbt-frågor. Det handlar om att bygga upp kunskap inom partiet, men också att jobba utåt, säger Magnus Kolsjö.
– Det finns flera bokstäver man skulle kunna lägga till, men det vi använder är hbt, precis som den breda internationella rörelsen.
Dessutom, tillägger Magnus Kolsjö, står queer för en politisk filosofi som han själv inte ställer sig bakom.
– Jag tycker att Kristdemokraterna är ett högerparti, och queer-teoretikers angreppssätt på samhället måste man beteckna som vänster.
Skillnaden är att vänsterns sätt att ta sig an frågorna bygger på en identitetspolitik som utgår från olika gruppers särintressen. Magnus Kolsjö säger att som kristdemokrat utgår han från en personalistisk människosyn, att varje människa som en person.
– Nej, inte vad jag har märkt av. Hittills är det positiva tongångar. Men det finns de som inte tycker att det här är de viktigaste frågorna.
Magnus Kolsjö pekar på flera tunga partiföreträdare som är positiva och stöttande, inte minst partiledare Ebba Busch Thor som var den första KD-ledaren som gick med i ett pridetåg.
Läs också Ebba Busch Thor: Därför går vi i Prideparaden
"Var rätt att ta ner Prideflaggan"
När Magnus Kolsjö får frågan vad Öppna kristdemokrater ska driva för frågor är svaret att han inte vill peka ut det i dag. Snarare handlar det om att först diskutera igenom hbt-frågorna innan man sätter ned foten.
Men det finns en fråga som är högaktuell. Ska kommuner hissa Pride-flaggan? I Sölvesborg sa SD-politikerna nej, uppbackat av KD lokalt, vilket skapat stor debatt.
– Jag tycker faktiskt, rent personligt, att det var rätt beslut. Kommunen måste vara objektiv och neutral, säger Magnus Kolsjö.
Han säger att det vore bättre om kommunerna snarare lånade ut flaggstängerna till civilsamhället, exempelvis i samband med en pridefestival.
– Då har kommunen kvar sin neutralitet.
Enligt Magnus Kolsjö är risken stor att prideflaggan urvattnas om kommuner gör den till någon slags allmän symbol för allas lika värde.
– Det är en symbol för hbt-personernas rättigheter och kamp. Precis som den röda flaggan står för solidaritet utifrån dem kamp som arbetarrörelsen drivit. Den går inte att hissa på kommunhuset, då skulle budskapet urvattnas, precis som regnbågsflaggan.
Läs också Kristna transaktivisten Maria Hansson: Det pågår en häxjakt på unga transpersoner