28 november 2020

En tidning på kristen grund



Nyheter

Socialstyrelsens utredare: Finns starka skäl mot att könsoperera 15-åringar

Regeringen ville sänka åldersgränsen och låta 15-åringar operera könet utan föräldrarnas medgivande, men det finns starka skäl att vänta med könskirurgi till dess att personer åtminstone är 18 år, enligt Socialstyrelsens utredare.

1 av 2

Efter stark kritik lät man utreda frågan igen och gav uppdraget till Socialstyrelsen.

Nu konstaterar en av myndighetens utredare, som tittat på de etiska aspekterna, att det finns starka skäl att vänta med underlivskirurgi tills personen åtminstone närmar sig 18 år.

– Det är ju ett vårdbehov som leder till ansenligt lidande, och väntar man med ingrepp kan man förlänga det lidandet. Det finns också studier som talar för positiva effekter hos en äldre åldersgrupp. Men det som talar emot är att vi inte vet hur det skulle fungera för en yngre grupp. Det finns inga studier, säger Lars Sandman, professor vid Linköpings universitet som står bakom den etiska analysen.

Har ökat explosionsartat

Antalet unga, framför allt flickor, som söker vård för könsdysfori har ökat explosionsartat de senaste åren. År 2010 fick 81 flickor och kvinnor mellan 13 och 24 år diagnosen, jämfört med 446 flickor och kvinnor år 2018, enligt Socialstyrelsen.

För regeringen var det en viktig fråga att göra processen enklare för unga transpersoner, och bland annat sänka åldersgränsen för kirurgiska ingrepp i könsorganen från 18 till 15 år.

Men Socialstyrelsens utredare betonar att det rör sig om oåterkalleliga ingrepp med stora konsekvenser för den som genomgår dem.

– Det här rör sig om en tonårsgrupp som kämpar med sin identitet och prövar olika saker. Vi vet att tonåringar är mer riskbenägna och inte har en fullt ut fungerande kognitiv och känslomässig förmåga. Det skapar en större osäkerhet för en yngre åldersgrupp, samtidigt som det handlar om irreversibla ingrepp som man inte kan ändra sedan, säger Lars Sandman.

Läs också Kristna transaktivisten Maria Hansson: Pågår häxjakt på unga transpersoner

Ett huvudargument: Självmordstankar

Han framhåller också att det lidande och de problem som en person kan uppleva på grund av fördröjd behandling många gånger är något som tycks kunna gå tillbaka. Undantaget är om personen mår så dåligt att den tar sitt liv, vilket också tycks ha varit ett av huvudargumenten för att tillåta könskirurgi på yngre. Men enligt Lars Sandman är det oklart om fördröjd behandling verkligen leder till självmord.

– Det finns osäkerheter kring om suicid på grund av fördröjd behandling förekommer och i så fall i vilken utsträckning, säger han.

Läs också Joakim Hagerius: Utredarna slarvar och går för fort fram om könsbyte

Mer forskning behövs

Slutsatsen blir att det finns starka skäl att vänta med underlivskirurgi till man blir äldre.

Bedömningen skulle kunna ändras om det till exempel kommer mer forskning på den yngre gruppen som även den visar att det är få som ångrar sig, eller studier som visar på en förhöjd förekomst av självmord om man avvaktar med behandling.

– Om man nu ändå skulle komma fram till att man ska genomföra underlivskirurgi på en yngre grupp är min rekommendation att man ska göra det inom ramen för forskningsstudier, säger Lars Sandman.

Hans studie är ett delunderlag till Socialstyrelsens slutliga uttalande som väntas i slutet av mars. Det kommer även att omfatta analyser av de medicinska och kirurgiska delarna.

Läs mer Dotterns snabba könsbyte upprör mamma – ”Detta är en stor vårdskandal”

Fler artiklar