Svält och katastrof i coronakrisens spår bland papperslösa i Sverige

Hur många som i dag lever som papperslösa, alltså saknar tillstånd att vistas i Sverige, är det ingen som vet. Men det finns en uppskattning på att det är åtminstone 10 000 personer. Troligen är det ännu fler. Det handlar om människor som kommit in till Sverige på olaglig väg eller som gömt sig och inte lämnat Sverige när de blivit avvisade av Migrationsverket. Flera av dessa kommer i kontakt med församlingar och kyrkor genom det diakonala arbetet.

– Många får arbete inom servicenäringen. Men de fick gå först när coronakrisen drabbade företagen och de har heller inga bakvägar. Förmodligen blev de uppsagda från en dag till en annan och de kan inte få några ersättningar från staten när de blivit permitterade. Men de är ju också människor och de måste få hjälp att överleva, säger Peter Carlsson, handläggare migration och integration på Sveriges kristna råd (SKR) till Dagen.

Desperata familjer som ringer

Förutom lokala kyrkor arbetar bland annat Stockholms katolska stifts hjälporganisation Caritas för att stötta papperslösa med matpaket eller pengar för kommande vecka. Situationen blir bara värre och värre. Varje dag mottar organisationen samtal från familjer och människor som är desperata.

– Jag fick ett samtal från en mamma. Hon hade inte kunnat ge sina barn mat på några dagar. Folk svälter ihjäl nu. De har haft jobb som aupair, inom städ eller restaurang. Nu har de ingenting och de vågar inte säga något om sin situation, säger George Joseph på Caritas.

Peter Carlsson, Sveriges kristna råd

På måndagen samlades Sveriges kristna råds (SKR) arbetsgrupp för migration och integration för att diskutera hur man kan samordna arbetet inom kyrkor och samfund för att hjälpa de mest utsatta. Styrelsen har bland annat gett Hela människan och Svenska kyrkan i uppdrag att lägga fram ett åtgärdsförslag för att se hur man kan arbeta ekumeniskt och ge stöd till de grupper som är extra utsatta.

Aktivera lokala initiativ

– SKR:s styrelse vill uppmuntra kyrkor att göra insatser på lokalt plan. Så det är det vi söker vägar för nu, säger Karin Wiborn, generalsekreterare på SKR.

Hon problematiserar det faktum att dessa papperslösa inte får något som helst stöd från staten under coronakrisen.

Karin Wiborn, SKR.

– Nu har det presenteras många stödpaket till näringslivet och det är jättebra. Men vad finns det nu för åtgärdspaket för dem som har det allra svårast – de som har jobbat svart, är papperslösa och som officiellt inte finns i Sverige? Det är viktigt att inte sätta grupper mot varandra. Men låt oss inte glömma bort dessa människor. När vi får det svårt får de det ännu värre, säger Karin Wiborn.

Fruktansvärt lidande

Urban Ringbäck, pastor och föreståndare i Smyrnakyrkan i Göteborg är en av dem som upprörs över hur papperslösa drabbas under krisen utan att någon tycks vilja ingripa.

– Det pågår en humanitär katastrof bland de papperslösa och asylsökande. Dessutom har det pågått en sorts propaganda mot den här gruppen, som gjort att de fullständigt marginaliserats. Jag är mycket upprörd över hur man ser på de här människorna, som just nu lider något fruktansvärt i vårt land, säger Urban Ringbäck till Dagen.

I Smyrnakyrkan har man under coronakrisen växlat upp sin diakonala insats. Förutom att matutdelningen till behövande ökat har även hjälp till gamla blivit ett prioriterat område. Urban Ringbäck menar dock att kyrkan åter måste intensifiera hjälpen och engagemanget för de papperslösa.

– Kyrkorna behöver visa att vi både orkar bry oss om våra äldre och om den här gruppen av papperslösa och asylsökande.

Urban Ringbäck.

Lokal kristelefon

Ett åtgärdsförslag som diskuterats inom SKR är möjligheterna för kyrkor att samordna lokala kristelefonnummer dit utsatta kan höra av sig för att få hjälp. På så sätt kan de få återkoppling och stöd lokalt.

Läs också Tove Lifvendahl: Det Sverige vi känner kommer inte finnas kvar