Nyheter

Carina och Fredrik Modéus skrev bön åt vårdpersonal

Han är biskop. Hon är läkare. Nu har Fredrik och Carina Modéus skrivit en bön ihop som trött och orolig vårdpersonal kan använda. – Bön är inte bara för religiösa, säger Fredrik Modéus till Dagen.

1 av 2

Sällan har Växjöbiskopen fått så många positiva reaktioner på sociala medier, som sedan han lade ut "Vårdarens bön". Han och hustrun Carina har mitt i coronakrisen använt sina olika erfarenheter för att formulera en bön inifrån sjukvårdspersonalens situation.

Carina Modéus är onkolog och psykiatiker. Hon arbetar inte direkt med behandling av covid-19-patienter, men möter kollegor och andra som kommer nära sjukdomen och de frågor och känslor som väcks. Fredrik Modeus möter många människor i biskopsrollen.

Paret satte sig ned och pratade igenom vad de ser från sina två olika horisonter.

– Jag tror att vi behöver be allesammans just nu, och att vi ber på lite olika sätt. Vi har sett många böner för sjukvården, men ingen bön med vårdarens perspektiv, säger Fredrik Modéus, som konstaterar att många nu arbetar hårt och med risk för sin egen hälsa runt omkring på sjukhus i landet.

– Om orden ligger nära den egna verkligheten så känner sjukvårdspersonalen sig förtrogen med bönespråket på ett annat sätt. Man kan vara orolig för att inte räcka till eller rädd för att skyddsutrustningen ska ta slut. Eller vara trött och behöva kraft. Bönen bär oss människor.

Vad säger du till den som inte brukar rikta sig till Gud i bön? Vad är vitsen med att be?

– Poängen med att be är att lämna över sitt liv och sin vardag i Guds händer. Jag brukar säga att bönen inte bara är för religiösa, utan är djupt förankrat i oss som människor. Det är att bära fram sin livssituation inför Gud som bär allt, säger Fredrik Modéus.

Paret Modéus menar att i den rådande samhällskrisen behövs bönen mer än någonsin. Och pekar på att olika undersökningar visar att de som ber är fler än de som säger sig ha en tro.

Vårdarens bön

Gud, tack för ansvaret att vårda, men nu är jag orolig, för att inte räcka till, för att de jag vårdar inte ska bli friska, för risken att tvingas göra svåra val, för att människor ska tvingas dö ensamma.

Gud, tack för min friska kropp, men nu är jag rädd, för att själv bli smittad, för att vårdkedjan ska brista, för att läkemedel mot andnöd och ångest ska saknas, för att skyddsutrustningen inte räcker.

Gud, tack för kraft och arbetsglädje, men nu är jag trött, av långa arbetsdagar och extra pass, av steg och lyft och starka känslor, av beredskapsläge och ständig väntan, av alla beslut som måste fattas.

Gud, hjälp mig på jobbet. Ge mig kraft att lyssna och se, så att den som är sjuk känner min omsorg Utrusta mig med ett inre lugn, så att de jag vårdar blir trygga.

Gud, hjälp mig i livet. Ge mig ny energi och ny empati, så att jag orkar allt det svåra. Låt mig få tro att det finns en väg igenom, och kunna lämna allt i dina händer.

Amen

Thomas Österberg

Thomas Österberg

Thomas Österberg är reporter och stf ansvarig utgivare på Dagen.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig