31 oktober 2020

En tidning på kristen grund



Nyheter

Ny kampanj ska få företag att respektera mänskliga rättigheter

Sverige behöver bli bättre på att lagstifta på området, menar Diakonia som deltar i "Visa handlingskraft”.


Det handlar om barnarbete. Om brist på fackliga rättigheter. Om ursprungsbefolkning som berövas land. Kampanjen “Visa handlingskraft” kräver nu lagstiftning när det gäller mänskliga rättigheter i företagsvärlden.
– Sverige ligger efter på det här området, vi har varit väldigt tysta, säger Åsa Beckius på Diakonia.

Bakom initiativet står 14 civilsamhällesaktörer tillsammans med en rad svenska företag, bland dem Arvid Nordquist, Coop, H&M, Ikea och Systembolaget. Även fackliga organisationer stödjer kampanjen, som nu kräver att svenska politiker blir mer aktiva när det gäller arbetet för mänskliga rättigheter världen över.

Det som behövs, menar initiativtagarna till “Visa handlingskraft”, är ett gemensamt regelverk på EU-nivå. I dag finns frivilliga åtaganden bland en del företag när det gäller att se till att mänskliga rättigheter respekteras i alla led. En del företag arbetar hårt med att se till att alla leverantörer och underleverantörer efterföljer krav på mänskliga rättigheter.

“Var är Sverige?”

Andra företag struntar helt eller delvis i dessa krav. Enligt vissa europeiska undersökningar har cirka 80 procent av företagen i dag en policy runt hållbarhet och mänskliga rättigheter, berättar Åsa Beckius, som är policyrådgivare för företag och mänskliga rättigheter på Diakonia. Men endast 20 procent gör något för att förverkliga sin policy. Detta snedvrider konkurrensen – och framför allt, det drabbar människor och natur.

I Sverige tror vi gärna att vi är duktiga på både hållbarhet och mänskliga rättigheter. Men vi är knappast bäst i klassen på området.

– Vi ligger efter här. I Frankrike har man lagstiftat på området, i Nederländerna finns en lag, i Finland utreder man frågan och i Norge ligger ett lagförslag. I Sverige har vi inga pågående processer, berättar Åsa Beckius.

– Det är otroligt. Var är Sverige? Vi som talar så mycket om hållbarhet. Vi behövs i den här diskussionen, säger hon.

– Företag som tar ansvar och investerar i hållbarhet borde få stöd i tydliga regelverk och genom att konkurrenssituationen blir mer rättvis.


Regelverk krävs

För hållbarhet och mänskliga rättigheter hör ihop – utan mänskliga rättigheter ingen hållbar utveckling, säger Åsa Beckius, och ger ett exempel:

– Vi går nu mot en allt större elektrifiering. Då behövs mineraler, och det är en knapp resurs. Mineralerna utvinns i fattigare länder, bland annat i DR Kongo. Förutsättningarna är ofta hemska, det förekommer barnarbete och kränkningar av mänskliga rättigheter. Så länge vi bara ser på detta ur en klimat- och miljöaspekt haltar det. Då får vi ingen hållbar utveckling. Därför måste man se på flera saker samtidigt.

Det som efterlyses i den nya kampanjen " Visa handlingskraft" är lagförslag med krav på att FN:s processinriktade “Human Due Dilligence” genomförs.

– Det är en process där företagen måste göra en risk- och konsekvensanalys, och där man också agerar genom att förebygga dessa risker, förklarar Åsa Beckius.

Ett regelverk på EU-nivå skulle i den bästa av världar göra att länderna i unionen och dess företag skulle förbinda sig att följa FN:s vägledning. Åsa Beckius hoppas att Diakonia och andra likartade organisationer ska få bli en samtalspart för regeringen i dessa frågor.

Går åt fel håll

– Diakonia verkar i 25 länder. Vi ser på daglig basis vilken påverkan mänskliga rättigheter har, säger hon.

Åsa Beckius säger att Diakonia vill betona att företag är viktiga för den ekonomiska utvecklingen. Men det finns områden som är problematiska: barnarbete, kvinnor som trakasseras sexuellt på arbetsplatsen, brist på fackliga rättigheter, lokala byar som förstörs eller föröds, land som tas från ursprungsbefolkningen.

Nu hoppas initiativtagarna till kampanjen att fler företag och organisationer ska ansluta sig till “Visa handlingskraft”.

– Just nu ser vi att utvecklingen går åt fel håll. Under coronapandemin har det blivit tydligt att det finns företag som vägrat betala för en order, som avskedar folk på dagen och gör sig av med fackligt anslutna.

– Vi tror och hoppas att fler företag nu kommer att ansluta sig till vår kampanj. Att konsumenter och allmänhet ansluter. Våra aktivister och Amnestys aktivister gör olika aktiviteter under kampanjen, som pågår fram till i januari. Då hoppas vi kunna överlämna namnlistor till vår ansvariga minister.

Till sist: hur ska man tänka som konsument när det gäller mänskliga rättigheter?

– Det är viktigt att man försöker informera sig så mycket det går, och att man gör medvetna val. Men mänskliga rättigheter är inte bara konsumentens ansvar. Ibland vill man lägga över ansvaret på oss konsumenter, och det finns en djungel av olika märkningar.

Det finns, säger Åsa Beckius, ett politiskt ansvar som vi ska avkräva våra politiker.

– FN:s vägledande principer kom för tio år sedan. De innebär att staten har skyldigheter, också genom att lagstifta, så att jag som konsument kan känna mig tryggare i mina val.


---

Faktaruta: Brett stöd för kampanjen

Initiativet till “Visa handlingskraft” kommer från 14 civilsamhällesorganisationer, men den stöds också av en rad små och stora svenska företag. Även fackliga organisationer står bakom, bland annat TCO, Finansförbundet och Unionen.

FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter har tre viktiga pelare. De är: statens skyldigheter att skydda de mänskliga rättigheterna, företagens ansvar att respektera rättigheterna, och till sist möjligheterna att få sin sak prövad om rättigheterna inte respekteras (Källa: regeringen.se)

---

Inger Alestig

Inger Alestig är reporter på Dagen.

Fler artiklar