Armenien anklagar Azerbajdzjan efter att en ståtlig katedral bombats i det omtvistade området Nagorno-Karabach.

Heliga Frälsares katedral i Nagorno-Karabach fick i torsdags allvarliga skador då bomber bland annat slog ned i kyrkobyggnadens kupol.

Inne i byggnaden gick det att se skadorna. Enligt uppgift ska det ha funnits barn inne i katedralen då byggnaden besköts en första gång, men ingen person skadades. Senare ska dock två ryska journalister ha fått lindrigare skador då kyrkan träffades vid ytterligare en gång av beskjutning.

Läs mer: Kyrkor på olika sidor i Kaukasienkonflikt

Symbolisk betydelse

Armeniens försvarsmakt gick direkt ut och anklagade Azerbajdzjan för att ligga bakom beskjutningen av kyrkan och menar att det är ett krigsbrott att ge sig på religiösa byggnader. Det har också en mycket stor symbolisk betydelse att välja ut ett sådant mål.

Från den azeriska sidan kommer tillbakavisningar, där försvarsmakten officiellt säger att de inte ser religiösa byggnader som ett militärt mål i konflikten och att de inte är ansvariga för detta.

1800-talskyrka

Katedralen ligger i staden Shusha som är en del av det omtvistade området Nagorno-Karabach, som både Armenien och Azerbajdzjan gör anspråk på. Kyrkan stod färdig 1888 och är en av de största armeniska kyrkorna i världen.

Just nu pågår intensiva strider i Kaukasien med hundratals döda. Konflikten har potential att bli en regional storkonflikt, då flera länder tagit parti för de två stridande parterna.

Läs mer: Ännu en historisk kyrka i Turkiet omvandlas till moské

Religiösa motsättningar

Hittills har konflikten inte beskrivits i några större religiösa termer, men visst finns det spänningar i bakgrunden mellan det kristna Armenien och muslimska Azerbajdzjan, vilket så klart förstärks då en kyrka attackeras.

– De bombar våra andliga värderingar, kommenterade exempelvis ärkebiskop Pargev Martirossyan, som leder den armenisk-apostoliska kyrkan i Artsakh, vilket är armeniernas namn för Nagorno-Karabach.

I bakgrunden finns också Turkiet som ställt sig på azerernas sida i konflikten, vilket får armenierna att dra in folkmordet från 1915 i konflikten, vilket fortfarande är en högst känslig fråga. Omkring 1,5 miljoner från de olika kristna minoriteterna som levde i området dödades då, bland dem många armenier. Folkmordet har sedan dess varit ett öppet sår där Turkiet vägrat att erkänna sig skyldiga till övergreppen, till Armeniens stora ilska.

---

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

• Nagorno-Karabach är en armenisk utbrytarrepublik som ligger mitt i Azerbajdzjan.
• Både Armenien och Azerbajdzjan gör anspråk på området, med en långvarig konflikt som följd.
• Nu har strider blossat upp och flera hundra personer har dödats. Offren finns på bägge sidor.

---