04 mars 2021

En tidning på kristen grund



Nyheter

Många attacker mot kyrkor under 2020

Det har varit ett annorlunda och omtumlande år som helt präglats av coronapandemin. Kyrkorna i Sverige har i allra högsta grad påverkats då verksamheten tvingats ställa om. Men allt har inte handlat om corona, utan när Dagen sammanfattar året som gått dyker det även upp en rad andra händelser. Här är tio snackisar från året som gått.

Del 1: Coronakrisen och kyrkan

Det kom långsamt smygande, långt borta med start i Kina. I början blickade vi med skräck och förundran på vad som hände där borta. Ända tills det kom hit.

Coronapandemin har påverkat nästan allt som hänt under år 2020. För kyrkornas del handlade det om den smärtsamma processen att ställa in mycket av det vanliga arbetet. Under våren kom beskeden på löpande band, samfundens sommarkonferenser ställdes in, liksom årsmöten, snart gällde det även på många håll de vanliga gudstjänsterna. För den som pekades ut som riskgrupp påbörjades en längre tillvaro i karantän.

“Vi ställer inte in, vi ställer om”, blev slagordet då kyrkorna skulle anpassa sig till den nya verkligheten.

Det har inte varit lätt att hänga med alla gånger. Först kom 500-gränsen för offentliga möten. Sedan 50-gränsen. Ett tag var det 300, sedan skulle reglerna bli mer lokalt anpassade. Många kyrkor stängde ner under våren och försökte efter sommaren öppna igen, för att snart mötas av nya regler och restriktioner. Lagom till första advent gick luften ur då gränsen för sammankomster åkte ned till åtta personer och kulturminister Amanda Lind (MP) uppmanade folk att inte gå till kyrkan under advent och jul.

Kyrkorna har kämpat tappert år 2020 med att hålla igång någon form av verksamhet. Både när det gäller att gå över till digitalt, att fortsätta sin sociala utåtriktade verksamhet samt att ändå utifrån de begränsningar som gällt för stunden hålla liv i gudstjänstfirandet.

Hallå där Anna-Kaisa Wahlin, pastor och kreativ ledare i pingstförsamlingen i Jönköping;

I slutet av augusti skrev vi om att ni så smått hade börjat fira gudstjänst på plats i kyrkan efter flera månaders uppehåll, hur länge höll det i sig?

– Ända fram till november, då vi fick nya lokala allmänna råd, säger Anna-Kaisa Wahlin.

– Så i under ungefär tre månader hade vi en onlinegudstjänst som vi spelade in live i kyrkan, en söndagsskola utspridd på fyra olika platser och sedan fem eftermiddagsgudstjänster dit femtio personer fick komma åt gången.

I slutet av året sker dock nästan allt digitalt, då restriktionerna skruvats åt ordentligt.

Hur har det gått att hänga med i svängarna under året?

– Det har gått över förväntan att ställa om, men det är klart att det frestar på med alla de här snabba omställningarna. Att ställa om verksamheten snabbt görs inte hur lätt som helst. Men det har varit möjligt för att vi har så många volontärer och våra tekniker har gjort ett fantastiskt jobb, för nu är det mycket teknik.

– Men det är klart att det sliter, det får man vara ärlig med.

Hur stor smäll har coronapandemin varit för kyrkornas verksamhet?

– Vi försöker göra det vi kan, vi har till exempelvis konfaundervisningen online. Men de som drabbas värst av att vi inte får träffas är våra äldre medlemmar. Även våra yngsta får nu lida då de inte kan gå till söndagsskolan, det är en ganska lång tid i barnens liv de får vara utan kyrkan. Just nu längtar vi efter att få träffas flera generationer tillsammans. Tills vidare försöker vi göra det bästa vi kan med de resurser vi har.



Del 2: En pastors död

– Jag vilar i att Gud tar hand om mig i liv och i död. I hans famn får jag somna in när det är dags.

Så sa pastor Joachim Elsander i slutet av januari när Dagen var på besök hemma hos familjen i byn Sörbo i Dalarna. Sjukhuspastorn hade själv blivit sjuk i cancer och fick nu palliativ vård i hemmet, där hans fru Emma och deras fem gemensamma barn fanns med vid hans sida.

Som pastor har Joachim Elsander aldrig haft en större publik än när han berättade om sin långsamma färd mot döden. Hans Twitterkonto blev en lägereld som allt fler samlades omkring. Trots det dystra sjukdomsbeskedet andades samtalet hopp, där Joachim framför allt berättade om tacksamheten för det liv han hade levt, även om han önskade att det hade blivit längre.

Joachim fick i slutet av sitt 46-åriga liv vara med om att publicera sina tankar om Gud, livet och döden i boken “På väg”. Bokreleasen skedde i Korskyrkan i Borlänge när Joachim bara hade några veckor kvar i livet. Den 9 februari avled Joachim Elsander i sitt hem, omgiven av sin familj. En månad senare begravdes han i en fullsatt kyrka. Hans död blev en riksnyhet, där flera stora medier rapporterade om sjukhuspastorns död och det existentiella samtal som bubblat upp kring honom.

Hallå där Emma Elsander, Joachims fru;

Hur var den här perioden?

– Den var speciell. Det kändes som att allt gick väldigt fort, Joachim fick kontakt med så många på kort tid. Det var väldigt intensivt samtidigt som han var väldigt sjuk. Mycket fokus hamnade på Joachim, hans telefon och hans svåra sjukdom. När Svenska Dagbladet gjorde en intervju fick det stor spridning, även utanför kristna kretsar.

– Vi såg att han fyllde ett stort behov i många människors liv, att sådana här svåra frågor måste man våga prata om. Det här var också precis innan coronan kom.

Hur har livet varit sedan dess?

– Det är klart att det är en sorgeprocess för oss alla. Vi är en ganska stor familj och processen ser olika ut för mig och de olika barnen. Men Joachim hjälpte oss jättemycket med att förbereda oss på det här. Vi gråter, vi minns och vi skrattar. Vi pratar fortfarande mycket om det som har hänt. Det blir en stor förändring i en familj när pappan försvinner, men på det stora hela har det gått bra. Eftersom vi var så öppna med vad som hände tidigare har andra vågat vara öppna mot oss även efteråt.


Del 3: Hoten mot kristna

Det var fortfarande vinter när Gottsunda kyrka sattes i brand. Polisen rubricerade händelse som mordbrand, de hade lyckats fånga en misstänkt bil på bild, partiledaren Ebba Busch kom förbi för att visa sina sympatier. Men attacken mot kyrkan i Uppsalaförorten förblev olöst.

Precis som många andra attacker riktade mot kyrkor under året. Listan blev år 2020 ovanligt lång. Västra Skrävlinge kyrka i Malmö vandaliserades sju dagar i rad, ännu en mordbrand skedde mot Hagshults kyrka i Småland, ett hakkors målades på ingången till Västerås domkyrka och två kyrkor i Göteborg vandaliserades under hösten. Det var också på vippen att Heliga kors kyrka i Ronneby, från 1100-talet, sattes i brand under ett upplopp i samband med Koranbränningen i Malmö.

Stor uppmärksamhet riktades också mot en 11-årig kille som blev rånad i Malmö, enbart för att han bar kors. I Stockholm attackerades konvertiten Hossein Hosseini utanför Grindtorpskyrkan, han lyckades parera ett knivhugg mot halsen och träffades enbart i armen.

En mer symbolisk markering inträffade under en skolfotografering, där en 15-årig elev ombads att ta av sig sitt kors för att det kunde uppfattas som kränkande. I början av året presenterade Sveriges kristna råd också en rapport där det framkom att många kristna elever upplever sig diskriminerade i skolan.

Hallå där Lars Adaktusson, utrikespolitisk talesperson för Kristdemokraterna;

Du skrev en motion om att kartlägga kristofobin i Sverige, hur gick det med den saken?

– Den ligger för behandling i konstitutionsutskottet, vad som kommer att hända med den är svårt att säga, men ofta brukar motioner behandlas i klump och regelmässigt få avslag.

– Men även vid ett avslag kan frågan tas vidare i andra former, inte minst inom partiet, och jag tycker att det här är en viktig fråga.

Du inledde din politiska karriär med att lyfta förföljelsen av utsatta kristna i Mellanöstern. Ska frågan tas på allvar även i Sverige fortsättningsvis?

– Absolut, år 2014 pågick det ett folkmord på kristna i Irak och det var i fokus då. Men min ambition har varit att bredda den här debatten. Varje år får vi en påminnelse från Open Doors om att förföljelsen av kristna är ett globalt problem, och Sverige är inte förskonat. Vi kan inte tala om kristofobi och utesluta vårt eget land.


Del 4: Kyrkornas digitala revolution

Den 23 maj släpptes en åtta minuter lång video som får ses som unik i sitt slag. “The Blessing” samlade kristna i hela landet i en och samma produktion, här fanns olika samfund representerade, små församlingar och stora, alla fick vara med och sjunga en mäktig välsignelsesång över Sverige.

Hade det här kunnat hända år 2019? Knappast. För coronapandemin har inneburit en digital revolution i kyrkorna med “The Blessing” som juvelen i kronan.

Men stora ekumeniska digitala projekt är kanske undantaget. Regeln är snarare att varje församling på eget bevåg tagit till sig tekniken för att kunna nå ut till församlingsmedlemmarna. Antalet “TV-predikanter” har nog aldrig varit så många i Sverige som under detta år. Vi på Dagen har vecka efter vecka länkat till olika webbsända gudstjänster och listan har bara blivit längre och längre.

Så nu för tiden kan du inte bara fira gudstjänst hemma i soffan iklädd morgonrock. Det går också att välja och vraka, då utbudet av gudstjänster man bjuds in till aldrig varit större.

Nåväl, när pandemin väl blåst över kommer nog alla vara tacksamma för att få återvända till kyrkan och själva vara på plats. Men den digitala kompetens som byggts upp i kyrkorna kommer att finnas kvar och påverkar nog verksamheten en lång tid framöver.


Del 5: Knutbys sista suck

De klev in i rättssal 10 till fotografernas smatter. Åsa Waldau och Urban Fält med modfälld blick, Peter Gembäck höll huvudet något högre och verkade mer bekväm med situationen. Det var han, församlingens tidigare talesperson, som satte igång rättsprocessen då han polisanmälde sig själv. Efter det kom fler anmälningar in om övergrepp begångna under tiden i den omstridda församlingen.

Det var en kall januaridag i Uppsala som de tre pastorerna som tidigare påstått sig ha haft den gudomligt sanktionerade makten i Knutby fick möta den världsliga domstolen.

– Det är en världsbild som går under, sa psykologen Rigmor Robért till Dagen i samband med den första rättegångsdagen.

Knutby har varit en lång följetong. Rättegången mot de tre pastorerna blev det avslutande kapitlet. Samtliga tre pastorer fälldes för brott begångna under tiden i församlingen.

Vad som återstår nu är att bearbeta och berätta vad som har hänt. Under året har två uppmärksammade böcker kommit ut från personer som varit med, dels pastor Peter Gembäck, dels Linnéa Kuling som berättat hur det var att växa upp i församlingen. SVT-journalisten Anna Lindman har också lovat att nästa år komma ut med “den stora reportageboken”.

Efter en längre debatt om pingströrelsen borde tillsätta någon slags haverikommission landade det hela i att Institutet för pentekostala studier tog tag i frågan och initierade ett forskningsarbete.

– Jag kände att någon behövde sätta sig ned och fundera på vad vi kan lära oss från utvecklingen i Knutby, kommenterade Ulrik Josefsson som kommer att leda projektet.


Del 6: Valet i USA

Trump eller Biden? Det var frågan då USA:s befolkning gick till valurnorna den 3 november. Presidentvalet brukar vara hela världens angelägenhet, så även den här gången.

Inför valet i USA pratade man om ett ovanligt polariserat land. Inte minst gick det att se bland landets olika kristna grupperingar, där framför allt den stora evangelikala gruppen slöt upp bakom Donald Trump. Flera pastorer profeterade om valframgångar och bland presidentens kristna väljare var inte minst frågan om abort och Israel viktiga.

Trump själv berättade under valspurten att han bytt inriktning och inte längre tillhörde den presbyterianska kyrkan.

– Jag ser mig som en samfundsoberoende kristen, var hans nya besked.

Motkandidaten Joe Biden var däremot trygg i sin religiösa hemvist och inför valet skyltade han mer än gärna med sin katolska tro. Med sig på tåget fick han Kamala Harris som vicepresidentkandidat och därmed en bredare religiös palett, hon är själv baptist men gift med en jude och har en hinduisk mor.

På tal om polarisering, även efter valet har den fortsatt. När rösterna hade räknats stod Joe Biden som tydlig vinnare, men Donald Trump vägrade att se sig besegrad och har sedan dess gjort allt som står i hans makt för att omintetgöra det officiella valresultatet.



Del 7: Kärleken och kyrkorna

“Vi behöver diskutera sex och äktenskap mera i kyrkan”, skrev dejtingexperten Cilla Eriksson på Dagens debattsida då sommaren stod i full blom.

För några år sedan blev hon känd under namnet “Cykel-Cilla”, men i år trampar hon för kärleken. Tillsammans med P-O Flodström har hon startat “Kristna Dejtingpodden” med det uttalade målet att hjälpa kristna på traven när det gäller att dejta. Cilla valde också att kasta in en brandfackla in i den frikyrkliga debatten då hon i en debattartikel i Dagen utmanade den frikyrkliga bilden av att vänta med sex tills efter äktenskapet.

“Att ingå äktenskap bara för att man inte kan avhålla sig från att ha sex var nog aldrig Guds tanke”, menade hon.

Cilla Erikssons debattartikel väckte stort genomslag och det visade sig snart att alla var överens om en sak, vi behöver prata mer om relationer och sex i kyrkorna. Men många som trädde fram ville snarare försvara en mer traditionell kyrklig linje om att vänta med sex till efter äktenskapet.

Vi på Dagen kunde också rapportera om en studie där det framgick att allt fler unga kristna väljer samboskap, samt att attityderna skilde sig åt mellan olika samfund.

När Cilla Eriksson lite senare fick summera alla arga repliker, inte minst de som menade att hon gått för långt och avvikit från vad Bibeln lär, erkände hon att “syftet var att provocera fram en debatt kring ämnet”.

Det lyckades hon med. Oavsett åsikt i frågan fick alla chansen att damma av sina argument. Cilla Eriksson gick sedan vidare och skrev en ny debattartikel, den här gången tillsammans med Elise Lindqvist där de bägge varnade för porrens negativa konsekvenser.

Slutligen dök hon upp i SVT-programmet “Första dejten” där hon inför hela svenska folket prövade att dejta med en bibel i handen.

Del 8: Terror och yttrandefrihet

Klockan 08.30 kliver en 21-årig tunisier in i kyrkan beväpnad med en kniv. En halvtimme senare är han omhändertagen av polisen, efter att brutalt ha mördat tre av gudstjänstbesökarna.

– Säg till mina barn att jag älskar dem, sa den 44-åriga trebarnsmamman Simone Barreto Silva som lyckades ta sig ut ur kyrkan för att senare dö av sina skador.

År 2020 är den islamistiska terrorn tillbaka i Europa och Frankrike är återigen skådeplatsen. Attentatet inne i kyrkan i Nice kom strax efter mordet på läraren Samuel Paty, som på lektionstid valde att visa de omdiskuterade Muhammed-karikatyrerna i syfte att få igång en debatt om yttrandefrihet.

Samtidigt som man i Frankrike förfäras över dåden tar president Emmanuel Macron till orda och säger att islam är en religion i kris, samt att nu ska man ta i med hårdhandskarna mot islamisterna på hemmaplan.

På andra håll i världen förfäras man över Macrons tonläge och från en rad muslimska länder kommer krav på bojkott av franska varor. Protesterna når även Sverige, där en grupp muslimer breder ut sina bönemattor utanför den franska ambassaden där man håller fredagsbön i protest.

Debatten om yttrandefrihet och religionsfrihet blossade även upp i Malmö i samband med att danska högerextremister på ett provokativt sätt tände eld på ett exemplar av Koranen. Snart stod Malmö i lågor och under kravallernas gång ekade såväl antisemitiska slagord som “Allahu Akbar”.


Del 9: Nya kyrkoledare väljs

Två av Sveriges traditionella frikyrkosamfund har under året varit inne i en process att byta ledare. Först ut var Equmeniakyrkan som snart fick smaka på allt krångel som coronapandemin förde med sig.

I februari var allt som vanligt, valberedningen presenterade de tre namnen Lasse Svensson, Karin Wiborn och Joakim Hagerius, där de två sistnämnda var nya i sammanhanget. På kyrkokonferensen i Malmö i maj skulle processen vara färdig var det tänkt, men så blev det så klart inte.

Konferensen gick inte att genomföra som planerat och valet sköts upp till hösten. Även en utmanare dök upp, då Arvika-pastorn Linda Alexandersson berättade att även hon kandiderade till posten som kyrkoledare.

Så det blev en viss dramatik då en digital konferens till slut anordnades. Men valberedningen fick ändå igenom sitt förslag. Joakim Hagerius tillträdde omgående och ersatte då Sofia Camnerin. Karin Wiborn tillträder sin tjänst vid årsskiftet och tar då över efter Olle Alkholm.

Karin Wiborn har varit generalsekreterare för Sveriges kristna råd sedan 2011 och ska i sin tur efterträdas inom kort.

Det andra bytet av ledare på samfundsnivå skedde inom Svenska alliansmissionen. Där håller processen på som bäst efter att Ulf Häggqvist i december presenterades som tänkbart namn av samfundets styrelse.

Vid nästa årskongress inplanerad till Kristi himmelsfärdshelgen kommer han med största sannolikhet väljas till ny missionsföreståndare. Kjell Larsson, som innehar posten nu, kommer inte att gå i pension utan återuppta rollen som pastor i en av samfundets församlingar.


Del 10: Frikyrkornas hedersdebatt

Finns det en hederskultur i den svenska frikyrkofamiljen? Den svenskkyrkliga diakonen Erik Lundström, själv uppvuxen inom pingströrelsen, svarade tveklöst ja på den frågan och pekade ut en “pentekostal-karismatisk” kontext som den viktigaste orsaken.

Hans debattartikel i Dagen om hederskultur inom frikyrkan blev mycket uppmärksammad och en rad motdebattörer trädde snart fram för att tillbakavisa hans teser.

“Argumenten om hederskultur i frikyrkan håller inte”, replikerade Niklas Piensoho, föreståndare för Filadelfiaförsamlingen i Stockholm som snart fick möta Erik Lundström i debatt.

Piensoho fick medhåll från flera andra debattörer, inte minst tyckte man att begreppet relativiserades i jämförelse med det straffsystem som återfinns på andra håll när man diskuterar hederskultur.

Samtidigt lockade debatten fram personer som själva sade sig ha varit utsatta för frikyrkans hederskultur och en alltför kontrollerande omgivning. När debattens vågor lugnat sig något kunde alla ändå enas om att det finns saker att diskutera inom frikyrkan, även om alla inte är överens om att ordet hederskultur är begreppet som bör användas.

Hallå där Erik Lundström som startade hela debatten;

Är du nöjd med hur det blev?

– Jag är jätteglad att frågan hamnade i fokus. Det här är något jag har skrivit om och tänkt på länge och jag tycker att det föll ut på ett bra sett. Det var också en debatt som blev välläst, vilket bara bekräftar att det här är viktiga frågor. Jag har haft väldigt många samtal den här hösten om det här.

Du skrev i debatten att det första steget är att tala om den kristna hederskulturen. Vad är nästa steg?

– Att göra upp med den. Man behöver se på strukturer och de budskap som man predikar. Framför allt handlar det om unga människor som växer upp i frireligiösa familjer utan val, det är dem jag kallar för tvångsanslutna. Man behöver ge dem en röst och det har vi gjort, sedan behöver vi se på strukturerna, vad som kan vara förtryckande.

Har du själv blivit utsatt för frikyrklig hederskultur?

– Ja, i viss mån så har jag fått min släng av sleven, och det är vad som har fångat mitt intresse för ämnet.


---

Detta har också hänt under året:

Biskopens roll i Svenska kyrkan har debatterats efter krav på att Härnösands biskop borde avgå.

En EFS-präst blev först avkragad, sedan påkragad, efter uttalande om evolution och samkönade relationer med en konfirmandgrupp.

Roland Utbult tackar för bönerna efter vård av covid-19, vilket startar en stor debatt om bönens verkan.

Det brakade loss en stor debatt om nattvarden kan ske digitalt.

Fattigdomen har ökat i pandemins spår, flera kristna hjälporganisationer har larmat.

Varannan kristen elev kränks i skolan, menade Sveriges kristna råd i en rapport.

Prästen Olle Carlsson drar fullt hus i februari på den första kontempelmässan.

“Väckelse eller undergång”, det var frågan då Lars Enarson kallade till bönekonferens i början av året.

Själevads kyrka röstades i februari fram som Sveriges vackraste kyrka.

Den kristna organisationen Gula änglarna hjälpte till tidigt under coronakrisen i kinesiska Wuhan.

En präst anklagades för att ha hjälpt en person fly Migrationsverkets förvar.

Det är 30 år sedan Livets ords gudstjänst sändes i SVT.

Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén fyller 65 år, har ingen pensionering i sikte.

Turkiet gör om Hagia Sofia till en moské vilket skapade stora rubriker i somras.

Soheila Fors utsätts för ett brandattentat i sitt hem.

En enorm explosion inträffar i Libanons huvudstad Beirut.

Alf Lax är ute och korsvandrar igen.

Bibeln blir kvar i skolans kursplan, efter att tidigare ha kastats ut.

Nobelpristagaren Denis Mukwege fruktar för sitt liv efter dödshot.

Sida säger upp avtal med kristna biståndsorganisationer.

Israel sluter fred med en rad arabländer.

Dagen håller i “Den stora kristna flyktingdebatten”.

Hbtq-debatten i frikyrkan fortsätter, främst inom Evangeliska frikyrkan som tillsatt en arbetsgrupp.

36 procent av alla svenskar tror på Gud, enligt ny statistik.

Dagen fyller 75 år.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.

Fler artiklar från Nyheter