Riksdagsmannen och KD-politikern Tuve Skånberg, tillika pastor och aktiv i Skillinge Missionshus, reagerar mot indragna kommunala bidrag i Skånekommuner. Han menar att det är diskriminerande när kyrkor utestängs bara för att de arbetar på religiös grund.
– Okunnigt och dumt, säger Tuve Skånberg om besluten.
Tuve Skånberg (KD) har mångårig erfarenhet som riksdagspolitiker och är ledamot av riksdagens konstitutionsutskott, KU. Men han är också pastor i Equmeniakyrkan och aktiv i Skillinge Missionshus på Österlen, där han ibland predikar fortfarande. Skillinge Missionshus är en av de kyrkor som från starten av 2021 förlorat sina kommunala bidrag efter ett beslut i kultur- och fritidsnämnden i Simrishamn nyligen.
Men också i Hässleholm drabbas kyrkorna från 2022 av indragna bidrag. I Landskrona finns likaså ett tjänstemannaförslag i samma riktning som nu bearbetas en gång till av de lokala politikerna efter protester från kyrkligt håll.
[ Skånska kommuner drar in bidrag till kyrkor ]
Kommunalt självstyre
Tuve Skånberg konstaterar att den kommunala självbestämmanderätten är stark och lagfäst, och att det därför är kommunerna själva som bestämmer vem som ska få bidrag. Men det finns en gräns som man inte får gå över, hävdar han, och det är när någon utestängs från att söka och få bidrag bara för att det är en religiös organisation. Han hänvisar till den så kallade “likställighetsprincipen”.
– Då diskriminerar man på religiös grund. En verksamhet bör bedömas och premieras utifrån kvaliteten på arbetet, inte utifrån utförarnas religion. Kommunen måste se vad en kyrka gör för arbete och pröva om den vill stödja själva arbetet eller inte, säger Tuve Skånberg.
“Kan neka – men inte på religiös grund”
En kommun kan alltså neka att ge bidrag till olika religiösa sammanhang, exempelvis en moské. Men skälet får, enligt Skånberg, inte vara att kommunen generellt säger nej till att stödja organisationer som står på religiös grund, utan det behöver motiveras på andra sätt.
Utifrån det kommunala självstyret kan Tuve Skånberg som rikspolitiker inte på någon formell grund säga till kommunerna att de inte får dra in bidrag till kyrkliga verksamheter, eller något annat.
– Men däremot kan jag säga är det väldigt dumt att göra det. Det civila samhället blir väldigt mycket svagare när kommunen inte kan stödja arbete med flyktingmottagning, ungdomsarbete, diakoni bland äldre eller över huvud taget att vara en mötesplats på orten.
Vad tror du är orsaken till att kommunerna vill dra in bidragen till kyrkorna?
– Okunnighet först och främst. Och sedan att vilja koncentrera till kärnverksamheten. Men kommunerna inser inte att kyrkorna står för mycket av det som är kärnverksamheten genom sitt väldigt omfattande arbete långt utanför kyrkornas väggar.
[ Beslut om indragna bidrag till kyrkor i Landskrona dröjer ]
Okunskap om kyrklig verksamhet
När det gäller att det är flera kommuner i Skåne som diskuterar i samma banor just nu funderar Tuve Skånberg över om det kan hänga ihop med att frikyrkorna traditionellt sett har haft en svag ställning i södra Sverige, och att politiker därför kan ha dålig kunskap om kyrklig verksamhet.
– Men man måste inte vara sportintresserad och gå på fotbollsmatcher för att uppskatta och erkänna idrottens stora betydelse för integration och ungdomar. På samma sätt behöver man inte själv vara utövare i en kyrka för att kunna inse att de är värdefulla för civilsamhället.