Det har blåst upp till storm i Folkbildningssverige.

Forskare hävdar att 60 procent av alla studiecirklar är fusk.

Studieförbunden – till exempel Bilda och Sensus – medger brister men förnekar att det är systematiskt.

Finns något svenskare än studiecirkeln? Den nyfikne kan förkovra sig i allt från vävtekniker till rysk litteraturhistoria. Allt med statligt stöd. När folkrörelserna drog fram var medborgarnas rätt till bildning en självklarhet.

Men det senaste halvåret har de hamnat under lupp.

[ Fredrik Wenell: Det pågår en kamp om folkbildningen ]

Krävde svar från fler

Avslöjanden om fusk bland studieförbunden på Järvafältet utanför Stockholm gjorde att åtskilliga miljoner fick betalas tillbaka. Folkbildningsrådet, som fördelar pengarna, anade oråd och krävde svar från fler studieförbund: Hur står det egentligen till med ordningen?

För den som levde i tron att övriga studieförbund sköter sig exemplariskt kom beskedet som en besvikelse. När exempelvis kristna Bilda började gå igenom sina siffror upptäckte de att närmare 24 000 timmar rapporterats felaktigt mellan 2017 och 2019.

De strukna timmarna motsvarar mindre än en procent av all studiecirkelverksamhet. Bristerna är något mer vanliga inom ortodox och katolsk bildning och kultur, konstaterar Bilda.

Betalar tillbaka

Sensus upptäckte också fusk, och betalar tillbaka 1,4 procent av verksamhetsvolymen. Några systematiska oegentligheter har de däremot inte kunnat upptäcka, skriver de i sin rapport.

– Vi ser allvarligt på de brister vi har upptäckt och kommer göra allt för att komma till rätta med dem, säger Ann-Katrin Persson, förbundsrektor.

Det är framför allt dubbelrapportering som är problemet. Det betyder att man får ersättning för en och samma studiecirkel av flera förbund. En av orsakerna till att man kunnat upptäcka detta, är att studieförbunden numera börjat samköra sina register.

Toppen av ett isberg?

Detta väcker följaktligen frågan om siffrorna bara är toppen av ett isberg.

När tre akademiker med terrorforskaren Magnus Ranstorp i spetsen påstod att 60–70 procent av verksamheten i studieförbunden är fusk blev det än mer liv i luckan.

“Det nuvarande systemet är bortom räddning”, var kontentan i en debattartikel i DN.

Studieförbunden var snabba att slå ifrån sig. Artikelförfattarna anklagades för att använda retoriken för att misstänkliggöra muslimer i största allmänhet, med hänvisning till att det muslimska Ibn Rushd-förbundet var ett av de fuskande studieförbunden. Ibn Rushd strök senare tre procent av sina utbildningstimmar.

Eftersom källorna till artikeln är anonyma har inga fler bevis presenterats på det påstådda miljardfusket.

[ Ibn Rushd: Vi sprider inte rasism och antisemitism ]

Brist på tillit

Men fusket i studieförbunden – hur utbrett det nu är – är ändå ett symtom på ett gissel som just nu drabbar västvärldens demokratier. Gisslet stavas brist på mellanmänsklig tillit. Studiecirkelns idé är nämligen att ge individen möjlighet till förkovran – utan att någon vakt står bakom ryggen och kontrollerar att så verkligen sker.

Staten litar alltså på att individen själv och de ideella cirkelledarna förvaltar förtroendet. Om individen då ser staten som något som enbart ska mjölkas på pengar faller denna modell och måste ersättas med regelrätt myndighetsutövning. Med tydlig motprestation.

[ Samuel Gustafsson ny förbundsrektor för Bilda ]

Ska fostra i demokrati

Ett av målen med studiecirklarna är uttryckligen att förmedla och fostra i grundläggande demokratiska värderingar.

Därför har debatten om fusket i studieförbunden på samma gång aktualiserat frågorna om statens demokratikrav till civilsamhället i stort. Efter avslöjanden om fusk är det inte orimligt att tänka sig ett politiskt tryck på hårdare lagar och en kraftig begränsning av bidragen.

Det skulle innebära dödsstöten för studieförbundens fria form – där det i dag ofta räcker med att sätta en pinne på en namnlista för att få vara med.

---

Fakta: Studieförbunden

• I Sverige finns tio studieförbund som tar emot statliga bidrag.
• Varje år arrangeras 266 600 studiecirklar med totalt 1,7 miljoner deltagare.
• Studieförbunden tog emot 1,9 miljarder kronor i statligt stöd under 2019.

---