Expert: KD:s slöjförslag inte förenligt med religionsfriheten

Kristina Patring, religionsfrihetsexpert på Svenska missionsrådet, tycker att frågan är komplex, men konstaterar samtidigt att ett slöjförbud på barn inte rimmar väl med religionsfriheten.

Kristdemokraterna vill förbjuda slöja på barn i förskolan och i lågstadiet. Utspelet kom i form av en debattartikel i Expressen där huvudargumenten var att det här behövdes för att motarbeta den utbredda hederskulturen.

I debattartikeln fördes ett resonemang att förslaget möjligtvis krockade med religionsfriheten, men KD landade i att den inte gjorde det. Det finns nämligen gränser för vad föräldrar har rätt att kräva i religionens namn, menade de, samt att många muslimer tolkar Koranen som så att flickor inte behöver bära slöja.

[ KD-utspel: Förbjud slöjor på små barn ]

Religionsfrihetsexpert tveksam

Kristina Patring är rådgivare i religions- och övertygelsefrihet på Svenska missionsrådet, en organisation som sedan länge profilerat sig i den här typen av frågor.

Kan man förbjuda slöja på småbarn och ändå säga sig stå för religionsfrihet?

– Nej, det kan man inte, det är det korta svaret, säger hon till Dagen.

I grund och botten handlar det om att föräldrar har rätt att uppfostra sina barn utifrån sin egen religiösa övertygelse, något som slagits fast av Europakonventionen. Och ju yngre barnet är, desto större befogenheter har föräldrarna.

Det här är en konvention som många kristna ofta hänvisar till, exempelvis i debatten om konfessionella friskolor, men regelverket gäller så klart i lika hög utsträckning för muslimer.

Men Kristina Patring säger att staten har rätt att begränsa utövandet av religion, exempelvis användandet av slöja. Men det finns vissa kriterier som måste uppfyllas.

– Om det är ett hot mot den allmänna hälsan, den allmänna ordningen, den allmänna säkerheten eller den allmänna moralen får man inskränka religionsfriheten. Ingen får heller utsättas för tvång i samband med religionsutövning, säger Kristina Patring med hänvisning till Europakonventionen.

Den stat som vill inskränka i religionsfriheten måste därför hänvisa till någon av dessa punkter, vilket alltså inte är fallet i KD:s utspel om slöjförbud.

[ Schweiz "burkaförbud" får kritik från landets kyrkor ]

Olika rättigheter krockar

– Sedan har man också rätt att begränsa religionsfriheten om det krockar med någon annan frihet, säger Kristina Patring.

I det här fallet kan man resonera att ett barn har rätt att inte bli utsatt för hedersförtryck.

Kristina Patring menar att man då också måste ställa sig frågan om ett slöjförbud i så fall är ett nödvändigt ingrepp eller om det går att jobba med problematiken på något annat sätt. En inskränkning av religionsfriheten måste nämligen ge önskvärd effekt, något som också regleras i konventioner.

Kristina Patring menar att när det gäller slöjförbud på en förskola, som är frivillig, blir det tveksamt. Då kan föräldrarna bara ta sina barn därifrån och problemet är långtifrån löst.

[ KD:s slöjförbud riskerar att förvärra hedersförtrycket ]

Svår gränsdragning

På lågstadiet där det råder skolplikt blir det däremot annorlunda. Men fortfarande gäller regeln att föräldrar har rätt att uppfostra sina barn utifrån sin egen övertygelse och barnen har själva rätt till sin religionsfrihet.

– Sedan är frågan, vad är skillnaden mellan fostran och tvång? Det är jättesvårt att bedöma, säger Kristian Patring.

Hon jämför det med att även kristna tar med sig sina barn till kyrkan när de är små. Vad som är frivilligt är en gränsdragning som är mycket svår att dra.

Får inte vara diskriminerande

En annan aspekt som man måste ta hänsyn till om man vill inskärpa religionsfriheten handlar om att en lagstiftning måste vara icke-diskriminerande. I det här fallet riktar KD:s slöjförbud enbart in sig på muslimer, vilket gör det problematiskt.

– Ska man ta det här förslaget till sin spets så ska inga barn i så fall få ha på sig några religiösa symboler, säger Kristina Patring.

Samtidigt, kan man i religionsfrihetens namn tvinga på 8-åriga flickor slöja?

– Nej, det kan man heller inte göra.

Så vad kan man göra åt det?

– Då får man prata om hur vi uppfostrar barn. Föräldrar har rätt att fostra sina barn men de har inte rätt att tvinga dem att bära slöja. Och när barnet är i skolan måste man respektera barnets vilja.

Att exempelvis förskolor eller skolor blir föräldrars förlängda arm och upprätthåller deras krav på att bära slöja blir därför problematiskt, något som KD även tar upp i sin debattartikel.

Men det är en stor skillnad mellan hur en förskola eller skola ser till att värna barnets egen vilja jämfört med att staten går in med ett generellt förbud.

En individuell rättighet

En annan sak som Kristina Patring reagerade på i KD:s utspel var argumentationen om att det bara är vissa muslimer som vill ha slöja på barn och att Koranen går att tolka olika.

– De utgår från en felaktig premiss eftersom religionsfrihet är en individuell rättighet, säger hon.

– Så det spelar ingen roll om vissa muslimska föräldrar tycker att barn inte ska ha slöja. Det viktiga här är de som vill ha det så.

Kristina Patring tror att om det varit en kristen grupp som riskerade att få sin frihet beskuren så hade KD med största sannolikhet använt liknande resonemang som hon precis gjort, men när det gäller muslimer resoneras det annorlunda.

– Vilket är djupt beklagligt. Det är också lite förvånande med tanke på den kompetens som finns i partiet.

---

Fakta: Religionsfrihet och slöja

• Religionsfriheten är en individuell rättighet som finns nedtecknad i flera internationella konventioner som Sverige har skrivit under.
• Kristina Patring hänvisar i den här artikeln till Europakonventionens artikel 9 och 14 som handlar om religionsfrihet och icke-diskriminering.
• Hon hämtar även stöd från Barnkonventionen, artiklarna 5, 12, 13, 14, 19 och 27 om barns rätt till åsiktsfrihet, yttrandefrihet, religionsfrihet, rätt till andlig utveckling samt skydd från fysiskt och psykiskt våld.

---