Klostret Mariavall i Skåne driver sedan länge en kamp mot provborrningar på Österlens jordbruksmark. Nu hotar ett nytt projekt markernas unika natur, menar abbedissan Moder Christa. – Det går inte att återskapa marken, säger hon till Dagen.
Mariavall ligger på Österlen, mitt i grönskande jordbruksmark. Men det är en mark som också är begärlig för gruvbolagen. Genom den så kallade minerallagen kan gruvor få tillstånd att provborra även mot en markägares vilja. Just nu vill företaget Scandivanadium leta efter batterimetallen vanadin, som kan finnas i Skånes alunskiffer, vilket bland annat Aftonbladet nyligen rapporterade om.
Vill ha veto
Men många har protesterat mot företagets ansökan om att få borra: markägare, lantbrukare, länsstyrelsen och kommunerna, Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Och nunnorna.
[ Nunnor från Mariavall i protest mot mineraljakt i Skåne ]
Redan 2018 var Mariavall med och drog i gång “Vetonu”, efter att det brittiska bolaget Scandivanadium velat provborra i området. “Vetonu” vill, som namnet antyder, ha ett veto för provborrningar. “Vetonu” säger att det dyker upp nya intressenter som vill borra ungefär en gång vart tionde år – och därför är ett veto viktigt.
Varför var det viktigt för er i klostret att agera mot provborrningarna?
– Av många skäl. Vår mark är inmutad. Vi satte oss in i detta och kom fram till att det här vill vi ska behandlas på ett annat sätt. Vi tror inte att Österlen ska vara en gruvplats. Här finns djurhållning och matproduktion, och det är en viktig plats för rekreation, säger moder Christa.
Representanter för Scandivanadium säger till Aftonbladet att det i dag handlar om “grön” gruvdrift – och inte alls den typ av gruvor som förr skapade de slagghögar som finns bland annat vid Christinehofs slott.
“Går inte att återskapa”
Geologen Emma Rehnström säger att det går att återställa naturen på ett annat sätt i dag. Men det är ett argument som moder Christa inte köper.
– Det finns inga gröna gruvor, säger hon. Det finns inget sätt att bryta alunskiffer miljövänligt. Vi vet att det är farliga ämnen. Vi vet att de måste finfördelas och att det blir högar kvar med ämnen som man inte vill ha.
– Scandivanadium säger att de kan “återställa” landskapet. Men det går inte att återskapa det landskap som gått förlorat. Jag vänder mig mot prefixet “åter”. Jordbruksmark går inte att återställa. Den förstörs.
– Exemplet i Aftonbladet på gröna gruvor var från Nya Zeeland och USA. Det handlade inte om gröna gruvor, utan om guldgruvor som återställts och blivit naturreservat. Där har man skapat nya landskap. Men man kan inte återskapa ett jordbruksområde.
Ständig oro
Det handlar, säger hon, också om vattentäkter som påverkas – och det går åt enorma mängder vatten vid gruvdrift. Det handlar om jordkvalitet som påverkas. Och det handlar också om de människor som bor i området, samt om de många turister som vill kunna njuta av Österlens landskap.
[ Vi är kallade att rädda jorden ]
Moder Christa berättar om en ständig oro hos markägare för vad som ska hända. Scandivanadium fick undersökningstillstånd 2018, vilket i princip ger dem rätt att provborra. Men markägarna har nu överklagat arbetsplanen. Om det blir ja till provborrning, kan detta vara första steget mot en gruva.
– Oron lägger sordin på en hel bygd, säger hon.
Scandivanadiums ansökan om att få provborra har överklagats i flera instanser, och nu ligger ärendet för behandling i högsta instans.
- Det vore väldigt intressant om Mark-och miljööverdomstolen hörde markägarnas perspektiv och gav dem rätt, säger hon.
Moder Christa säger att hon hoppas att det ska ske ett uppvaknande, så att borrningarna inte blir av.
“Ser ut som julgranar”
“Vetonu” har ända sedan 2018 arbetat för en ändring av minerallagen. I dagsläget befinner sig, skriver nätverket, “drygt 4 000 hushåll i Skåne i en gisslanliknande situation gentemot ett gruvbolag”. Även resten av samhället berörs av en minerallag som är en av världens mest frikostiga, betonar nätverket.
Det behövs, menar moder Christa, ett nytt sätt att se på den natur vi har fått till skänks.
– Minerallagen gör att gruvnäringen får en gräddfil. Företagen får lätt undersökningstillstånd. Och så får vi miljöskandaler, som i Norrland till exempel – som sedan hamnar på skattebetalarnas nota.
I grund och botten handlar det om att vi tillsammans måste ändra vårt tänkande, säger hon.
– Vi i västvärlden måste ställa om. Det måste komma fram: vi kan inte fortsätta så här. Om alla ska ha den standard vi har nu skulle det behövas fyra jordklot.
– Ska storstäderna se ut som julgranar i framtiden med alla sina litiumbatterier? Är det att föredra framför ett grönt klot?
Känner stöd
Hon säger att de problem som finns på Österlen också finns till exempel i Jämtland, där det också finns planer på att bryta alunskiffer. Men hon ser också en ny medvetenhet födas, och att människor har börjat vakna upp inför det som sker.
[ Ny bibelkurs ska inspirera till kristen miljöaktivism ]
– Vi känner ett stöd för vårt engagemang. Människor här är enade. Det har gått från en bygdens kamp till att bli att vi ser att andra har samma problem.
– Men jag önskar också att vi skulle finna ett sätt för människor att uttrycka sin kärlek till naturen, så att vi kan se att vi tillsammans är många och att vi behöver varandra för att fortsätta värna denna natur. Detta är ett engagemang som måste ha förtur.
Fotnot: Efter denna artikels tillkomst har företaget Scandivanadium beslutat att ge upp om att provborra i Skåne, och deras tillstånd är till salu, skriver TT på torsdagen. Men andra bolag kan i framtiden komma i fråga för provborrningar.
---
Fakta: Kan få provborra
- Minerallagen innebär att den som har förutsättningar – bland annat ekonomiskt – kan få tillstånd att undersöka eller bryta en mineralfyndighet, oavsett vem som äger marken.
- Tillståndsansökan för Scandivanadium gällande elva olika områden på Österlen behandlas just nu i Mark-och miljööverdomstolen.
- Vanadin kan finnas i alunskiffer och används bland annat till batterier. Vanadinhaltiga järnförekomster finns i Norge, Finland och Sverige.
---
