Sverige måste bli bättre på att ta tillvara civilsamhällets resurser under en pandemi. Det slår coronakommissionen fast i sitt andra delbetänkande.
Den svenska pandemiberedskapen var undermålig. Den slutsatsen drar coronakommissionen. I fredags presenterade den sitt andra delbetänkande.
I rapporten kom kommissionen med svidande kritik där den beskriver hur skyddsåtgärderna var otillräckliga för att inledningsvis stoppa smittspridningen där viktig tid gick förlorad i pandemins inledning. Kommissionen konstaterar också att lagstiftningen som fanns på plats var otillräcklig för att möta en pandemi. Kritiken handlade också om att Sveriges smittskydd var så pass decentraliserat att det var svårt att veta var ansvaret låg.
[ Open Doors: Coronapandemin har ökat förföljelsen av kristna ]
Civilsamhällets roll
I betänkandet belyser kommissionen också vilken roll civilsamhället har haft under coronapandemin. De konstaterar att civilsamhället, dit bland annat trossamfunden räknas, har varit en viktig resurs under pandemin. Primärt handlar det om att hjälpa vissa individer, där har stödet från civilsamhället varit avgörande, konstaterar coronakommissionen.
Bland annat tar den upp de äldres situation och hur viktigt det var att kunna bryta deras isolering.
“Civilsamhällesorganisationer har ofta kunnat nå ut till, möta och bistå enskilda på ett sätt som det offentliga inte har möjlighet att göra”, konstaterar rapportskrivarna.
[ Glädje i kyrkorna efter att restriktionerna släppt ]
Använd civilsamhället
Coronakommissionen väljer också att kritisera makthavarna för att de inte på ett bättre sätt involverat civilsamhället i sitt arbete under pandemin, en kompetens som måste tas tillvara i nästa pandemi.
– Civilsamhället är en utomordentlig viktig resurs, den måste tas till vara och stödjas, sa Mats Melin, Coronakommissionens ordförande då rapporten presenterades under en pressträff i riksdagen.
Kommissionen målar här med en bred pensel, då civilsamhället är ett vitt begrepp som rymmer många olika sorters aktörer. I rapporten gör kommissionen oftast inte någon uppdelning mellan kyrkor, idrottsklubbar eller andra aktörer utan använder civilsamhället som ett paraplybegrepp.
[ Skånekyrkor bjuder in till kulturhuset för att förmedla hopp ]
Blev också lidande
Även civilsamhällets aktörer drabbades av pandemin. Mycket av den ordinarie verksamheten fick ställas in eller ställas om, vilket alla som är van att gå till kyrkan märkte av då det infördes tuffa restriktioner för hur många som fick delta vid en allmän sammankomst.
Kommissionen går därför igenom vilket stöd som civilsamhällets olika aktörer fått, där det visade sig att staten skjutit till 4,4 miljarder kronor. Den i särklass största summan gick till idrottsrörelsen som fick 3,4 miljarder kronor.
Trossamfunden fick 100 miljoner kronor, varav hälften gick till Svenska kyrkan, där uppmaningen var att pengarna skulle användas till sociala insatser.
[ Trots fullvaccinering - kyrkokör drabbad av covid-19 ]
Mer kommer
I rapporten står det att kommissionen kommer att återkomma till civilsamhällets betydelse för krishanteringen i sitt slutbetänkande, vilket ska presenteras i februari. En av kommissionens medarbetare är prästen Camilla Lif som också varit med och tagit fram kommissionens andra delbetänkande.
[ Prästen Camilla Lif ska utvärdera hanteringen av Covid-19 ]
