Nyheter

Militärjunta brände ner kristna byar

Psykiskt funktionshindrad person sköts till döds när militärjuntans attackerade katolsk by

[object Object]
Sedan militärkuppen 2021 har katolska kyrkor varit utsatta för förföljelse. Kristna flyr nu ut i djungeln, men juntan har även blockerat nödhjälpsleveranser till de provisoriska flyktinglägren där många gömmer sig.

Det var i februari 2021 som en militärjunta tog över makten i Myanmar. Dessförinnan styrdes landet av den valda statskanslern Aung San Suu Kyi, som också fått Nobels fredspris. När hon avsattes anklagades hon av militären för korruption, och hon har senare också dömts till fem års fängelse. Hon har från många håll även kritiserats hårt för sin delaktighet i förföljelserna av den muslimska folkgruppen rohingyer.

Efter att militären kom till makten har förföljelserna mot kristna ökat. Sedan årsskiftet har tusentals katoliker som under århundraden levt i fred med landets buddhister tvingats fly, skriver katolska tidskriften Signum.

Katolskt centrum

De senaste attackerna i förra veckan är framför allt riktade mot tre gamla katolska byar i den östra regionen Sagaing. Nyligen brände militären ett 20-tal hus i en av dem, Chan Thar. Två människor miste livet, bland dem en psykiskt funktionshindrad person, och flera skadades allvarligt. Militären förstörde även statyer och mark.

De utsatta byarna, Chaung Yoe, Monhla och Chan Thar, har rötter från tiden när portugisiska äventyrare kom till dåvarande Myanmar på 1500-och 1600-talet. Byarna har blivit ett katolskt centrum där många biskopar, präster och nunnor växt upp. Enligt katolska UCA News flyr kristna nu området ut i djungeln eller till närbelägna grottor. Även i södra delen av landet flyr nu många kristna undan strider.

150 000 internflyktingar

Organisationen Persecution.org skriver på sin hemsida att cirka 12 000 människor flytt sina hem i sydöstra delarna av landet nyligen (mellan 29 april och 1 maj) och att de flesta av dessa är kristna ur folkgruppen karener.

Strider pågår kontinuerligt mellan den myanmariska armén och lokala militära grupperingar. Sammanlagt finns nu runt 150 000 internflyktingar i sydöstra delarna, och bland dem är behoven av mat och medicin stora, enligt ett uttalande från FN-sändebudet Noeleen Heyzer.

– I den våldsamma, instabila och otrygga kontexten som Myanmar befinner sig i nu, behövs det effektiv distribuering av humanitär hjälp och beslutsamt agerande från alla hjälparbetare för att se till att internationell humanitär rätt upprätthålls, säger hon.

---

Fakta: Kort period av demokrati

  • Myanmar – som tidigare hette Burma – leddes av en militärregering fram till 2015, när militären tillät fria val.
  • Fredspristagaren Aung San Suu Kyi, som lett motståndet mot militärerna och var en demokratiförespråkare, vann då med sitt parti en jordskredsseger.
  • Men 2021 tog militären makten igen, och San Suu Kyi fängslades.
  • Läget i Myanmar är oroligt och militära attacker vanliga. Förföljelsen av folkgruppen rohingyer har uppmärksammats och många menar att det handlar om folkmord.
  • Cirka 88 procent av invånarna är buddhister.

---

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig