Kristen ögonläkare vann oväntat över Hizbollah

Nära gränsen till Israel har Hizbollah länge haft makten. Men nu har den kristne oberoende läkaren Elias Jradi tagit partiets stol.

– En ny början för södern och för hela Libanon, säger han.

Hizbollah blev de stora förlorarna i det libanesiska valet, där många hoppats på en nystart för det krisande landet. Den politiska elit som många velat avsätta har enligt preliminära siffror vunnit de flesta av stolarna i parlamentet. Men fem oberoende kandidater fick dock platser som tidigare tillhört eliten, vilket ger ett visst hopp om förändring så att reformvänliga politiker kan ta över, skriver TT.

Frågan är nu om Hizbollah, som vann valet 2018, kommer att kunna fortsätta vara ett majoritetsblock. 2018 fick Hizbollah- lägret 71 av 128 mandat. Hizbollah, som bildades som en militant religiös rörelse, backar totalt kraftigt i årets val. Hizbollah har gjort sig känt som både ett parti och en gerillarörelse, som har riktat sin kamp mot Israel. Iran och Syrien finns bland stödgivarna.

“Ett kristet misstroendevotum”

Hizbollah ses som en terroriströrelse bland många västländer, men i Libanon har partiet kunnat liera sig med det kristna parti som leds av libanesiske presidenten Michel Aoun. Detta parti ses som Hizbollahs viktigaste allierade.

Enligt det hittills preliminära valresultatet backar nu även Aouns parti (FPM) i årets val. Detta kan ses som “ett kristet misstroendevotum” riktat mot presidenten, menar journalisten Nathan Shachar i DN. Här har skett en viktig förskjutning i väljarsympatierna bland den maronitiskt kristna befolkningen, som nu favoriserar ett annat kristet parti, “Den libanesiska fronten” (även känt som “Falangisterna”).

Den största skrällen i söndagens val blev framgången för den kristna ögonläkaren i den del av landet där Hizbollah traditionellt haft starkt stöd, de södra delarna nära Israel. Den oberoende kristne läkaren Elias Jradi lyckades här ta en plats avsedd för kristna ortodoxa från Assaad Hardan från Hizbollah.

Lågt valdeltagande

Valdeltagandet var denna gång lågt: bara runt 40 procent av landets 3,5 miljoner röstberättigade deltog. Valet i söndags var första gången som libaneserna gick till val sedan det folkliga upproret 2019, som riktade sig mot den politiska eliten i landet.

Libanons parlament består av 128 platser, som enligt libanesiskt statsskick ska fördelas jämnt mellan kristna och muslimer. Parlamentet har hittills styrts av den politiska elit som suttit vid makten ända sedan inbördeskrigets slut 1990.

[ ”Libanon är inte ett land för kristna” ]

Libanon står inför stora utmaningar, där den ekonomiska krisen finns i centrum. Kriget i grannlandet Syrien har påverkat den ekonomiska verkligheten och Libanon har fått ta emot stora flyktingströmmar.

Många lämnar landet

Dessutom tillkom coronapandemin och dessförinnan skedde en enorm explosion i Beiruts hamn 2020 som krävde över 200 dödsoffer, gjorde 300 000 människor hemlösa och ödelade stora tillgångar.

[ Arne Lapidus: Libanon befinner sig i djup kris ]

FN har uppmanat Libanon att byta politisk inriktning och byta ut den korrupta elit som inte lyckats föra landet ut ur en ekonomisk kollaps. Många libaneser – kanske särskilt de unga – önskar lämna landet, då de inte kan se någon framtid här.