Nyheter

Bättre religiös förståelse efterfrågades på FN-toppmöte

“Religion är den enda kraften i världen som kan stå upp emot konsumtionens nedbrytande kraft”

På torsdagskvällen arrangerades ett seminarium om tro och religion i relation till hållbar utveckling. På samlingen under FN:s klimattoppmöte i Stockholm medverkade bland annat Esther Flores Sedman från PMU, Karenna Gore, Shahin Ashraf, Stockholms stifts biskop Andreas Holmberg samt Yonatan Neril.
Den religiösa aspekten glöms allt för ofta bort i diskussionen om ekologiskt hållbar utveckling. Det konstaterade flera av personerna som medverkade på ett seminarium om tro och religion på FN-toppmötet i Stockholm.
– När vi tittar på implementeringen av Agenda 2030 ser vi att trosorganisationer har marginaliserats under de senaste årtiondena, sa Iyad Abumoghli, grundare och direktor för Faith for Earth Initiative som är en del av FN:s miljöprogram (UNEP).

För att råda bot på problemet inledde UNEP för några år sedan samtal med olika religiösa grupper och organisationer. Detta resulterade i en FN-strategi och tre konkreta mål.

– Det första är skälet till att vi är här: dialog och engagemang på policynivån. Det andra målet handlar om religionernas påverkan på ekonomi. Trosorganisationer utgör den fjärde största ekonomin på jorden. De har tillgångar som uppgår till biljoner dollar. De äger land som motsvarar 36 gånger Storbritanniens yta. Detta är enormt. Och de har en roll, inte bara att kräva handling, utan även att agera själva, sa Iyad Abumoghli.

– Det tredje målet, som hänger ihop med religiös förståelse, är att göra vetenskapliga studier tillgängliga för religiösa ledare och de religiösa skrifterna och förståelsen av dem tillgängliga för vetenskapsmän och beslutsfattare, fortsatte han.

Nytt forum för religiösa ledare

Betydelsen av religiös förståelse var också något som Esther Flores Sedman, kampanjstrateg på PMU och moderator för seminariet, framhöll.

– Vi tror verkligen att religiösa ledare och trosbaserade aktörer spelar en nyckelroll för att övergången till hållbara samhällen ska bli rättvis och gå snabbt. Och vi tror att religiös förståelse är nödvändig för alla som arbetar med social förändring.

Inför klimattoppmötet i Stockholm undertecknade över 200 religiösa företrädare ett upprop där de krävde att storskalig miljöförstöring – ekocid – ska erkännas som ett brott. I samma dokument lovade de även att föregå med gott exempel. Esther Flores Sedman konstaterade att det är en bra början, men att det inte är lika enkelt med ansvarsutkrävande.

Iyad Abumoghli höll med och lyfte fram Faith for Earth Coalition som just nu håller på att byggas upp inom UNEP. Där ska bland annat religiösa ledare på internationell toppnivå såsom påve Franciskus mötas, men även ungdomar och trosbaserade organisationer. Tanken är även att vetenskapsmän och religiösa företrädare ska föras samman.

Ny teknik räcker inte

Seminariet avslutades med ett panelsamtal där deltagarna bland annat fick svara på frågan vad de skulle prioritera om de fick möjlighet att påverka beslutsfattandet. Shahin Ashraf på Islamic Relief Worldwide lyfte fram behovet av fler kvinnor medan Karenna Gore på Center for Earth Athics vid Union Theological Seminary betonade vikten av inflytande för lokalbefolkningarna.

Såväl Yonatan Neril från Interfaith Center for Sustainable Development som Stockholms stifts biskop Andreas Holmberg noterade att lösningen för en hållbar utveckling inte bara handlar om ny teknik och elbilar.

– Vi måste förändra hur vi ser på mänskligheten där vi eftersträvar ödmjukhet, långsiktigt tänkande, omsorg om andra varelser och om andra människor, sa Yonatan Neril och tillade att detta är något som religionen måste bidra med.

– Religion är den enda kraften i världen som kan stå upp emot konsumtionens nedbrytande kraft. Men en av utmaningarna är att den ekologiska krisen också är en religiös kris. Tyvärr talar majoriteten av världens religiösa ledare sällan om den ekologiska krisen.

– Vi kan måla upp visioner om vad ett gott liv är, sa Andreas Holmberg.

Politiskt känslig fråga

Utifrån sitt amerikanska perspektiv konstaterade Karenna Gore att hållbar utveckling är en politiskt känslig fråga.

– Vi behöver mobilisera de som redan brinner för det här, men som kanske inte vet hur de ska kanalisera sitt engagemang. Men vi behöver också nå de som inte nödvändigtvis tillhör den konventionella religiösa traditionen, men som har en andlig dimension och som söker en djupare mening i livet.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig