Ny lag för organdonation - anhöriga mister veto

Den 1 juli ströks det så kallade närståendevetot ur lagen om organdonation. Då miste närstående den lagliga rätten att förhindra en donation – om den möjliga donatorns syn på donation är okänd.

Förklaringen som ges till ändringen är inte främst att man vill öka antalet organdonationer. I stället trycker regeringen på att närstående inte ska belastas med ett svårt beslut i samband med ett dödsfall.

Däremot ska närstående fortfarande tillfrågas om vilken inställning den döde eller döende haft till att låta donera sina organ, om den inställningen inte redan är känd genom till exempel donationsregistret.

Ingen betydelse på golvet

Pia Löwhagen Hendén, donationsansvarig läkare på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, tror inte att lagändringen får någon större praktisk betydelse.

– I praktiken så kör vi inte över närstående som verkligen motsätter sig donation; det har vi aldrig gjort och det kommer vi aldrig att göra, oavsett juridiken, säger hon till SVT Nyheter.

Enligt Socialstyrelsen nästan halverades de tillfällen då närstående lagt in sitt veto mot en donation, till 18 fall, år 2020. Inga uppgifter finns ännu för 2021. Tidigare har antalet närståendeveton legat mellan 30 och 35 per år.

Vill att kroppen ska bevaras hel

I propositionen som ligger till grund för lagändringen skriver regeringen om varför närstående ibland tar avstånd från organdonation.

“En vanlig anledning […] är att närstående har en önskan om att den avlidnes kropp ska bevaras hel och att de kan uppleva att den näras döda kropp inte behandlas med tillbörlig respekt vid donation. Att genomföra donation eller organbevarande behandling mot en närståendes vilja riskerar därför att medföra frustration, besvikelse och sorg för den närstående”, skriver regeringen.

[ Joakim Hagerius: Saligt att ge och få donerade organ ]

Svenska kyrkan emot ändringen

Svenska kyrkan hör till dem som invände mot att närståendevetot skulle tas bort.

“Svenska kyrkan tolkar närståendevetot som ett uttryck för att människor inte endast är autonoma individer, utan också relationella varelser och att autonomin och relationaliteten betingar varandra. Detta är av särskild betydelse när den döende inte själv kan uttrycka sin vilja”, skrev samfundet i sitt remissvar 2019, enligt propositionen.

Lagändringen förtydligar också hur fortsatt intensivvård får gå till för att göra fler donationer möjliga. Vidare undantas beslutsoförmögna vuxna från organdonation, då de inte har kunnat fatta ett eget beslut i frågan.

---

Fakta: Organdonation

• I Sverige avlider omkring 3 300 personer på en intensivvårdsavdelning varje år. Av dessa kunde 192 personer donera organ under 2021.
• Utöver de personer som blir organdonatorer efter sin död genomförs det runt 120-150 organdonationer om året från levande givare.
• Donation ska utgå från den enskildes vilja eller inställning till donation, förmedlad genom donationsregistret eller genom meddelande till närstående.
• Donation är inte möjlig om den avlidne uttryckt en negativ vilja till att donera, eller om det finns skäl att anta att donation skulle strida mot den avlidnes inställning.
• Donation är inte heller möjligt om det finns olika uppgifter om personens inställning till donation.

---